Saturday, February 09, 2008

Samuel spelar

video

Samuel (i min nattskjorta) spelar Minisnoa på sin fiol. Han glömde att lyfta om på ett ställe, men det påverkar inte musiken så mycket. Mest känslan. Fast jag tycker han är duktig!

Aj, det lyser visst litet

Knalltyst morgon.

Nyss lyste morgonsolen på det gula huset mittemot. Den stora björkens grenar bildade ett vackert och rent mönster över husväggen. Letade febrilt efter kameran och när jag väl hittat den var allt sverigegrått igen. Ont i hövve fick jag.

Den här tiden på året, när det inte finns snö, står allt precis stilla. Färgerna har runnit ut och kvar är det grå, det blekt bruna och litet beiga toner. Andas man normalt i detta känns det som om man sprängt en handgranat. Världen har imploderat.

Sätter man på musik i denna gråhet är det som att krypa ur en mullvadshög, det blir väldigt ljust, men ofokuserat. Man har ingen aning om vad ljuset betyder, bara att det gör ont i ögonen, så det är bäst att knipa.

Låter det knäppt? Ja. Det är det också - att bo i ett land som är en mullvadshög flera månader i rad... Det är knäppt!

Det var allt för idag från eder Mullvad.

Saturday, February 02, 2008

Den lille buddhisten

Jag lägger pussel och Samuel sitter, som vanligt, framför datorn.

"Mamma, du vet väl att jag är buddhist?"
"Va?! Nä! Vad innebär det?" Man måste ju kolla att han vet vad han pratar om.
"Att man måste vara munk minst en gång i livet."
"Jaha, det kan du ju..." svävar jag ut och vet inte riktigt vad jag ska säga.
"Det har jag redan varit. En kort stund. Fast jag sov då, så..."

Inte kunde jag hålla mig för skratt, inte.

Och detta ska han uppträda med, egentligen mima, om drygt en vecka på småstjärnorna i skolan. Men mim kör vi inte med, här lärs allt utantill så man kan vråla med - det blir mer trovärdigt så. Ebba Grön är ett av mina favoritband, så påverkan är tydlig.

Jo, och så kom han till vår stora glädje in i musikklasserna i Nacka. Hurra!

Själv orkar jag bara lägga pussel idag, mest för att hjärnan är överhettad och behöver svalna av.