Saturday, May 02, 2009

Behaglig Valborg


Ofta säger jag "det här är bästa tiden på året". Det gäller både våren, sommaren och hösten. Inte så ofta på vintern, men det händer när snön vräker ner och alla ljud dämpas av den vita fluffiga snön. Just nu njuter jag av de små gröna outslagna bladen mot den blå himlen - i synnerhet hängbjörkens ljusa slöjor av grönt.

Jag hade absolut inte tänkt se någon valborgseld - för mycket folk för mig som träffar folk jämt - men Samuel tyckte att jag skulle göra honom sällskap till två brasor, per cykel. Det var mycket trevligt, träffade bl a männsikor jag spelat teater med och stod vid brasan där jag på 80-talet ansvarade för och tände det stora fyrverkeriet. Jag hade, i sann feministisk anda, i kulturföreningen klagat på att kvinnor aldrig fick göra sådana roliga jobb, bara sälja korv, vilket jag vägrade. Nå, jag fick det roligaste jobbet. Älskar fyrverkerier!


Majbrasan i Neglinge 21:34.

Nu cyklade jag från den ena brasan till den andra i mörkret med sonen och det var så skönt och befriande. Nästan som när jag var liten. Jag bara hakade på honom. Det gick att återuppleva den där allt-är-spännande-känslan igen!

Den 1:a maj skulle Samuel till pappa igen, så vi cyklade iväg, många uppförsbackar är det dit. Bilden här nedan visar vad sonen tyckte om min cykelprestation när vi skulle tävla i uppförsbackarna... Pust.

I övrigt ägnar jag tid år att parallellt läsa Joseph Cornrads Mörkrets härta och Olof Lagercrantz noggranna genomgång och analys av densamma: Färd med mörkrets hjärta. Den första läser vi i bokcirkeln och den andra tycker jag tillför en del, så romanen blir vidare. Lagercrantz bok köpte jag när den kom ut 1987, men jag har inte läst den. Läste annars mycket av Lagercrantz på 80-talet.
I kväll ska Samuels lillasyster Signe sova hos oss, men först ska vi alla tre till goda vänner för att grilla. Jag hoppas på en behaglig kväll.