Puh!

Efter sex timmars dörrfodermålande bjuder jag mig själv på en GT och chèvre med honung innan jag börjar laga mat.

Några grannar grillar på gården och diskuterar högt med norrländsk dialekt, det är småkallt, det luktar höst och tv-kontrollen är trasig. Då får det bli Kallifatides´Vänner och älskare i kväll.

Hallands Väderö

Tre kvinnor och fem barn och så småningom två kvinnor och fyra barn några dagar på Hallands Väderö. De stora barnen, dvs tre 11-åringar, sov på ett loft där åskan, regnet eller vinden dånade flera av nätterna.

Ön är verkligen fantastisk. Jag tyckte vattnet var kallt, men Siri och två av de stora barnen har badat - länge. Lösgående hästar och kor, harar och massor av fåglar har vi sett. Säl såg jag nära mig när jag satt vid stranden en kväll. Och så den vackra bokskogen förstås.

Senast Samuel och jag var på Hallands Väderö var 2001, då han precis fyllt tre år. Då som nu bodde vi hos Samuels kompis Emil och hans mamma Siri, som är min väninna. Deras släkt har ett stort hus på ön alldeles vid vattnet, så de har varit där flera veckor nu.

Då pojkarna var tre tog jag en bild när de sitter inne i ett stort ihåligt träd, som Siri kallar Älvans träd. Häromdagen tog jag en bild på pojkarna i samma träd. De kom knappt in...

Jag körde hem igår genom ett regnigt sydsverige. Samuel är kvar på ön och har ringt och skickat bilder från promenaden med kompisarna runt ön. De är i Sandhamn på norra delen av ön just nu.

Tralassel och pylyssel

Och så snubblade jag på dammsugaren nu, mitt i natten. Himla liv i trapphuset eftersom dörren stod öppen. Och så har jag målat i sju timmar idag, fönsterfoder och hallväggar - tråååkigt, men fint. Och så är jag trött. Och nu ska jag sova, trots att somliga söner, säger inte vilken, sitter bredvid och besserwissrar sig över att jag börjar alla meningar med och. Haha! Där slutade jag en mening med och också.

Sonen säger att jag måste skriva att jag skrev "snbuublade" istället för, jaja..

Vår trefärgade IKEA-pall, Samuel, då 4,5 år, bestämde färgerna och jag målade. Visst blev hallväggen fin! Tyvärr blev dörrfodren gula i jämförelse så nu måste jag köpa vit oljefärg och måla dem med...

Eleonora går förbi och ger mig uppmuntrande tillrop med jämna mellanrum och litet olika grannar stannar och pratar när jag målar fönsterfoder i solskenet. Det blir en gårdsangelägenhet på ett behagligt vis.