Thursday, December 28, 2006

Arga Tanten goes Malmstens senaste

Jag fryser och fryser - det är säkert något psykiskt. Det är det ju alltid när ingen annan förklaring finns. Botemedlet mot fryset är att kliva ner i ett hett bad och ligga där mellan fyrtiofem minuter och en timme. Ibland somnar jag, men oftast läser jag. Det senare, ja, förresten det förra med, är mycket behagligt - för det mesta.

För tre kvart sedan när jag lade mig (inte kan man säga besteg, fast det skulle låta litet, hmmm kul) i badet, drack jag en stor kopp rooibos och åt några pepparkakor därtill. Sedan började jag på Bodil Malmstens senaste: Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig. Det skiljer sig inte alltför mycket från hennes blogg, tyvärr. Fast det kanske gör det samma för de flesta av hennes läsare, de kanske inte läser hennes blogg?!

Riktigt snart började jag reta mig, har bara hunnit till sidan 46. På sidan 42 står följande mening "Sade vi ett enda ord på vårt modersmål fick vi stå i skamvrån eller få ett kok stryk." Vaddå, fick vi få ett kok... Frenska?

Nästa sten jag snubblar över är följande mening, som handlar om buss 2: "Den går mot Sofia, Bulgariens huvudstad heter Sofia, jag räcker upp handen, jag kan." Det kan man kanske tänka, men inte är det väl något en annan människa vill läsa. Det är inte ens privat, det är bara en plattityd.

Projekt läsa ut den här boken blev genast en uppförsbacke. Det hjälper inte att den har en hyggligt trevlig utformning, förmodligen avsedd att tilltala en viss sorts kvinnor (vilket inte behöver vara något fel i sig). Vad ska man ha i fickorna längst fram och längst bak? Det är ju inte precis ens egen dagbok, utan när man läst den ställs den i hyllan- som det ser ut nu inte ens det - och tas inte fram mer än ett par gånger till, som högst. Och varför är så många bilder suddiga, konstnärlig touch, månntro? Nej, det finns inget egenvärde i suddiga bilder, inte i skarpa heller. I båda fallen ska det finnas någon mening med att det är just så - ibland händer det att slumpen ger meningen, det är jag medveten om. Förresten ska det mycket till om bilderna ska fylla en funktion, annars kan man, bör man, avstå.

Jaja, jag kanske är en puckad gnällmåns, men det är min blogg och jag tycker väl vad jag vill! Och för övrigt skrev jag inte det riktigt elaka jag tänkte om de där spy...f´låt påsarna på pärmen.

Kanske borde jag ligga i badet tills jag totalt löses upp?

Förresten, vill man läsa den här sortens litteratur, fast flera nivåer högre upp, kan man läsa Susanne Brögger.

10 comments:

Lady Starlight said...

... men titeln är vacker...

AMber said...

Ja, det håller jag med dig om!

Panter said...

Jag tror att Elisabet också var besviken...jag har boken men inte läst den än... den åker nog längre ner i högen nu.

AMber said...

Ja, inte är det någon nackdel att den åker ner till botten på bokhögen. Den är väldigt tunn innehållsmässigt!

Visionary Soul said...

*skrattar* Kul... vi har hakat upp oss på hennes bok, både du och jag och Elisabet... säkert delvis av olika skäl, men jag håller med dig i irritationen över de värdelösa bilderna, och - ja, det känns att boken är en bloggbok, inte en "loggbok" som hon kallar den för att inte hennes bloggläsare ska låta bli att betala för det de redan läst på nätet (antar jag, för jag har inte ens läst hennes blogg)... men tycker att det finns så väldigt mycket mer intressanta bloggar än det som står i den här boken. Vacker titel, snygg form, men... ganska pretto... ja, jag ska inte såga den mer än jag redan gjort... ;-)

Min bloggbok ska allt bli bättre redigerad. Inte lika ointressant babblig och gnällig, hoppas jag. Om det blir någon sådan, för min del.

AMber said...

Visionary soul: Pretto var ordet, sa Bull! Ja, du lär väl åstadkomma något bättre utan att anstränga dig!
Nu,när jag nästan har läst ut den inser jag hur rädd hon är för att inte vara politiskt korrekt - det är en av de saker jag alltid retat mig på hos henne. Ja, och nu börjar svenskan svaja också, så då är det inte mycket kvar.

Anonymous said...

Amber, jag vet inte varfÖr du anser att " ett kok stryk" är fel.Jag är fÖdd och uppvuxen i Stockholm och där sa man alltid 'kok'. I ' Svensk etymologisk ordbok' hittade jag bl.a. fÖljande:

" Ett kok stryk, C.Gyllenborg 1723 (kook), Dahlin 1754 o.s.v. närmast till vbsbst. kok av koka, alltså av samma slag som risbastu och rammelbuljong."

Lillan

AMber said...

lillan: Det är inte ett kok stryk som är fel, det är konstruktionen av meningen. Den är skriven i imperfekt och plötsligt dyker ett verb i infinitiv upp som ur det blå utan koppling till meningens sammansättning. Därför skriver jag "fick få" - titta på meningen igen, så ser du det nog. Den går inte ihop. Det kan ju tyckas vara en liten sak, men det får bara inte förekomma i en bok av en av våra mest kända författare.

Jag är född och uppvuxen i Luleå och där fick man också ett kok stryk när det passade...

Anonymous said...

Amber, meningen borde kanske lyda, ' Sade vi ett enda ord på vårt modersmål fick vi stå i skamvrån eller ett kok stryk'.? Men jag tycker nog att det låter bättre om meningen slutar med ' eller så fick vi ett kok stryk', trots upprepningen av ordet 'fick'.

Lillan

Elisabet said...

Här först kommer jag in i diskussionen, den som väl sedan länge har avstannat .-)

Jag tyckte inte alls om boken och kan för mitt liv inte begripa hur den kunde få såna rosor av kritikerna.

Egentligen - om jag ska vara ärlig - tycker jag mest att det är ett enda navelskådande.