Badänglarna

 En av badänglarna tar ett dopp.

Varje lördag, klockan 16.00-17.00, badar jag vinterbad tillsammans med 10 andra kvinnor i gruppen Badänglarna. Vi badar bastu, går ner i havet, i bästa fall är det is, så vi kan doppa oss i en vak. Rätt ner och rätt upp igen. Mycket krångligare är det när vi måste vada ut för att få tillräckligt djup för att doppa oss - det smärtar ordentligt i underbenen av kylan. Då är det inte så skönt.

Vi badar på Saltisbadets herrbad, som har bastun värmd under vissa tider på helgerna, så de olika grupperna kan avlösa varandra. Vi är många som badar, från slutet av september till början av maj ungefär.

Efter ett dopp sitter vi ofta i mörkret och kylan, inlindade i våra badlakan, och tittar ut över vattnet, husen på andra sidan, den karakteristiska silhuetten av Saltsjöbadens observatorium och samtalar om hur bra vi har det som bara kan sitta och njuta av livet en stund. Särskilt pratar jag med min vän Kerstin B. Nu, framåt, tja, våren - det är ju rätt kallt - värmer solen en aning vissa dagar och det är ljust när vi badar.

Herrarna i badgruppen före vår dricker öl. I vår grupp dricker vi bubbelvin. Inte varje gång, men emellanåt. Samtalen, tja... Resor, familj, barnbarn, rätt mycket under-ytan-skryt, en del kultur i form av film och teater. Någon gång någon bok.

Bilden ovan är tagen under eftermiddagens bad - det var -4° i skuggan, men solen värmde en aning.

Allsköns tankebråte

När man ägnar dagen åt att läsa, skriva och tänka virvlar det runt allsköns bråte i huvudet.

Ser tv-programmet om Frida Kahlos blå hus, där Trotskij finns med, vilket får mig att tänka på en man jag var tillsammans med under några år. Han hade en tendens att tycka väldigt synd om sig själv. Fanns det inget elände att gräva runt i, så såg han till att tolka något han upplevt som sorgligt på ett eller annat sätt. Jag blev så trött på det där och började göra mig lustig över denna underlighet i hans karaktär. Jag gjorde mig inte lustig så han eller någon annan än min (dåvarande) bästa vän fick höra det. Vi hade roligt åt det tillsammans hon och jag.

Jag omvandlar gärna händelser till bilder eller filmer i mitt huvud. Det gör jag för att inte tråkas ihjäl och/eller för att ha lite roligt när det inte finns någon annan utväg.

Mannens självömkan liknade jag vid att han satt i en grop, hällde ävja över sig själv och klagade över att det rann ävja över honom. Det fungerade som ventil ett tag. Allt blev värre, han var gnällig över allt och ingenting. Till slut, strax innan slutet s a s, började jag kalla honom självtrotskij (fortfarande i hemlighet). Jag såg för mig hur han högg sig själv i huvudet med en isyxa gång på gång och klagade över att han fick en isyxa i huvudet.

Ja, detta för att jag blev påmind om Trotskij, som ju blev dödad med en isyxa i huvudet.