Så här tokglad blir Sokka när jag släpper henne - pinne i munnen har hon också lyckats tillskansa sig.Ungefär 30 meter från vårt hus finns en parkering, inte asfalterad, hurra!, som leder in i ett litet skogsparti mellan Stockholmsvägen och järnvägen på ena sidan och en smal bilväg, berg och hus på vår sida. Där tar vi ofta morgonpromenaden, Sokka och jag.
I morse när jag släppte Sokka lös, sprang hon hysteriskt lycklig runt, runt, runt så gruset sprutade.
Vacker liten doggie! Och otroligt läraktig och snäll. Ett riktigt lyckopaket. Tänk att jag skaffade hund...
Man måste titta på Saltsjöbanans tåg - varje gång det går förbi. Allt som rör sig och låter är högintressant, utom möjligen skrikiga barn. De är mest skrämmande.
Stockholmsvägen sett från det lilla skogspartiet med järnvägen närmast vårt skogsparti. Och det vackra Handelshuset. Havet, de gamla friluftsbaden - där jag vinterbadar - Grand Hotel och KSSS ligger åt vänster i bilden, ungefär 20 minuters promenad bort. Det blir österut, det. Väldigt vackert hela vägen ut längs med Neglingeviken.
4 comments:
Det är en sann glädje att ha hund. Det märker jag alldeles särskilt nu när vår stora luns flyttat till Malmö, men kommer tillbaka i sommar!
Vad härligt att det finns lite skog så nära in på.
Lena: Jag som alltid varit nöjd med bara katt, har tyckt att hundar är alldeles för devota - tur att man kan lära om!
Skönt för dig när "lunsen" kommer tillbaka! förstår att du saknar...
Det är fina omgivningar du har i närheten att promenera med henne i. Det har vi också och det är skönt.
Tankevågor: Det är så skönt med något vackert att se direkt när man kommer ut, något satt längta till.
Post a Comment