När går vi? Jo, när det öser ner och åska och blixt ligger på tre pilsner från Holmen Kök & Bar, bryggrestaurangen längst ute på Restaurangholmen i Saltsjöbaden.
Jag bär Sokka den första kilometern, från restaurangen, innan jag inser att vi är totalt soaking wet, oavsett paraplyets löjliga yta, släpper ner henne och sedan skrattar jag och Kerstin oss genom det forsande regnet och blixtar och åska. Jag släpper hunden helt, allt är ju redan åt pipsvängen!! Sedan skrattar vi högt åt eländet medan vi plaskar fram. Mockaskorna har hon på se'...
Kände mig som Filifjonkan, som gillar katastrofer i Mumindalen - hihi, haha, det åskar och blixtar, allt är blött, bara blött,blött, blött!
5 comments:
Hihi, haha... nu åskar och blixtrar det här också, allt är bara blött, jätteblött, särskilt min balkong - utom ett pyttelitet hörn där jag satt och drack mitt morgonkaffe!
Eller som en bekant sade: Allt går ändå i samma konkursbo!
Carulmare: Ja, det är bara att skratta åt eländet! Jag var blöt t o m under klockan! Skorna har inte torkat än, trots att jag fyllde dem med tidningspapper. Har bytt till torrt papper nu på morgonen...
Konkursbo - jo, åt det hållet var det verkligen!!
Alltså, jag har försökt ändra ordet blixtar (på andra stället i texten)till blixtrar - det heter ju att det åskar och blixtrar - men det går inte att ändra något i den konstiga texten. Skriver om gör jag inte!
Oh du min stackare - var du ute i det hemska vädret. Fy och usch och stackars du och stackars Sokka.
Varm kram som kan torka upp er ....
Ja, men det var så bisarrt att det bara gick att skratta, gapskratta!
Tack för kramen! Nu har jag satt på golvvärmen i badrummet - det kändes iskallt när vi kom hem och behövde värme igår natt.
Post a Comment