Samuel är hos sin pappa. Nyss ringde han mig och frågade varför han måste köpa sina spel själv eller bara få nya till jul eller födelsedagar. Spelen kostar oftast 500 kr eller runt det. Han har fyra olika spelkonsoler, som t ex Wii. Ingen av dem är direkt billig. Den senaste betalade han själv - kostade drygt 2000 kr.
Pengarna har han samlat ihop genom att spara sin månadspeng, spara julklappspengar och genom att arbeta som barnvakt. Det senare gör han en gång i veckan sedan ett år åt två flickor, 6 och 7 år gamla, som älskar att han kommer och barnvaktar dem ett par timmar på onsdagskvällarna.
Samuels pappa och jag är överens om att han inte bara ska få saker hur som helst. Så har det alltid varit, även om jag har varit den mer eftergivna ibland. Ett av Samuels argument för att vi ska köpa spel åt honom emellanåt är att han aldrig köpt godis eller små prydnadssaker eller meningslösheter för sina pengar, utan alltid handlat "vettiga" saker.
Jag vet verkligen inte hur man ska göra. Kanske är vi hårda? Borde han få spel emellan födelsedagar och jul också? Vi prenumererar på Kalle Anka och han får nästan en gång i månaden ett dyrt amerikanskt spelmagasin av mig (110 kr). Böcker får han en masse, både på födelsedagar, till jul och dess emellan.
Till saken hör att Samuels största intresse är spel av olika slag, tätt följt av böcker och musik.
Jag vet verkligen inte hur att göra... Någon som har åsikter i frågan?
5 comments:
Tyvärr, mina barn är vuxna nu och Gud vare lovad att det inte var andra spel än Tetris och såna småpjuttar när sonen växte upp.
Men jag ser ju hos äldsta dottern med två barn på 11 och 13 år.
Oj, så många spel .., men det är nog också i julklapp och present som dom kommer i huset?
Och dyrt är det också.
Elisabet: Ja, det är väldigt dyrt. Men tiderna är annorlunda, barnen har så mycket saker, dyra saker och det betraktas som normalt. Men jag har litet svårt för det, vilket även Samuels pappa har, trots att han är mycket yngre än jag.
Jag är inte alls insatt i spelvärlden, men kan man inte köpa begagnade spel i spelbutikerna, med garanti, om så är fallet kanske det kan bli några fler spel för samma summa som skulle spenderats på ett nytt spel.Hos oss brukar vi förhandla, dottern kommer med sina argument och ibland ger vi med oss ibland inte. Låter kanske lite ostrukturerat men har funkat hos oss. hälsninsgar Ellinor
Ellinor: Vad roligt att du hör av dig!
Jo, han köper begagnade spel ibland, däremot tror jag inte de har någon garanti, men det gör nog inte så mycket. Vi har aldrig råkat ut för något hittills - utom att hunden tuggade sönder ett nytt spel för närmare 700 kr.
Samuel är så påläst om spelvärlden så han vet långt innan det släpps ett spel vad det är för något och vad det kostar i olika länder - det är de nya han vill ha och vänta vill han förstås inte.
Tja, Ellinor, människan är ju rätt ostrukturerad när det kommer till den egna avkomman, så det får vi nog leva med. Det är väl bra, egentligen. Mänskligt, helt enkelt.
Jag tror inte på att barn bara ska få, men om de sparar duktigt till en sak kan man gärna skjuta till lite på slutet, så att det går snabbare än beräknat att få saken (och i synnerhet sånt som datorprylar, så att de inte hinner bli omoderna innan de sparat färdigt). Har de t.ex. sparat till 2/3 eller 3/4 kan man ju, om man har möjlighet förstås, hjälpa till med det sista, inte varje gång så att de räknar med det, men ibland när det passar. Att ge något kan man givetvis göra till jul, men ibland kanske en andel till något kan vara en bra present också. Jag har ju inte barn själv, men dels fick jag efter det här systemet själv när jag växte upp och blev alltid lika överraskad och glad för att mitt sparande lönade sig, och dels vet jag många som har barn idag som kör efter det här också, som de tre pojkarna som nästan hade sparat till hela guitar hero med instrument, men fick en extra gitarr och trummor tillsammans i julklapp.
Post a Comment