Idag har jag träffat nummer 1 av de 15 män jag bestämt att träffa denna sommar . Då ligger jag inte på latsidan i alla fall (pun not intended). Någon i min närhet sa under senvåren, sammanhang minns jag inte, att den som inte fiskar får inget napp, eller möjligen får ingen fisk. Ping! sa det i mitt huvud och jag insåg att om jag ska träffa en man att leva med, på något sätt, så får jag nog ge mig ut och fiska litet. Därav målet att träffa 15 män - något mål är väl bra att ha!
Nummer 1 sa att han ville ha någon som var annorlunda för det var nämligen han. Frågade i vårt första telefonsamtal på vilket sätt han var annorlunda - smal och snygg, var hans svar. Det klingade i varningsklockan både av det svaret och hans ålder: 65 år. Eftersom jag är en fegis och hela tiden hittar på anledningar till att slippa träffa män, så bestämde jag träff med honom ändå. Kan ju inte jämt balla ur...
Nå, vi sågs utanför Dramaten, vid Margareta Krook närmare bestämt. Han såg fullständigt normal ut, smal, ja, snygg, nej. Vi promenerade ut på Skeppsholmen och gick i solskenet längs kajerna, helt ok smalltalk under vägen, och satte oss slutligen på ett kafé. På fritiden gick han ut och dansade, läste sällan någon bok, lyssnade på Sommar i P1 och tog en båt ut i skärgården om det var vackert väder. Jaha. Vi hade inte mycket att prata om och var lika ointresserade av varandra båda två. Han var snäll och vänlig, men det räcker ju inte!
Promenad tillbaka - han bodde på Gärdet och jag hade bilen vid Dramaten. Han tog i hand och sa att det var trevligt att ses och önskade lycka till framöver, jag gjorde detsamma. 450 förbannade kronor i parkeringsböter!! Det var det inte värt!
Glad som en lärka kom jag hem till mitt och tog en kopp te på balkongen innan jag fixade så datorn fungerade, vilket den inte gjort sedan åskovädret igår. Som synes fixade jag det med litet trixande- utan hjälp.
Samir bakom min mårbackapelargon. Samir har fått vingelsjuka och måste förmodligen avlivas inom max ett par månader. Den senaste veckan har han gått på medicin, men när han smitit ifrån den har hans bakben genast slutat fungera (eller kanske är det bara dagsformen som gör skillnad). Medicinen räcker i ett par veckor till och sedan får vi se. Han är en mycket snäll katt och både Samuel och jag har varit mycket ledsna över hans tillstånd. Nå, vi får måla blommor på väggarna ännu en tid framöver, ingen idé att måla något annat just nu...
9 comments:
Faktiskt jätteintressant! Jag hoppas att vi får följa de återstående 14 lite på håll. För så anonymt och ickeutlämnande som du skriver är det enbart intressant. Speciellt för en som inte har dejtat på 35 år... och förhoppningsvis slipper göra det på lääääääänge än - om nånsin.
Håller med Bloggblad, skulle vara intressant att följa.
15 stycken ! Imponerande ansats, men som du skriver, det kräver arbete, kan jag tänka.
Din pelargon är väldigt fin. Mina prunkar då inte lika mycket.
Bloggblad: Ja, jag vill ju inte lämna ut vare sig mig själv (mer än till en viss gräns) eller den jag dejtar.
Hoppas verkligen du slipper detta. :-)
Panter: En väns goda vän skulle dejta 40 stycken - hon gifte sig och skaffade barn med den 27:e! Därifrån fick jag idén.
Av någon underlig anledning har jag gröna fingrar - allt jag tar i, nästan, växer och frodas som bara den! Någon talang ska man väl ha...
Gröna fingrar- ante mig :)
Du kanske ska satsa på en trädgårdsmästare då...? ;)
Panter: Trädgårdsmästare?! Bra idé! De kan väl använda sina gröna fingrar till allt möjligt kul, matlagning t ex. :-)
Hm... men lämna ut... vi vet ju inget om vem det är? Och några smaskiga detaljer vill vi inte ha. Så liiiiiite? Du är ju också ganska anonym.
Gud så modigt att bestämma sig för 15 st...? Vart hittar du dem?
Jag har insett att merparten av goda, spännande och intressanta män är upptagna.
Även om jag hoppas på under....
Vad kul! :-) Jag säger som Inkan, var hittar du dem? Jag tror inte det går att få ihop 15 karlar som bor i den här stan med omnejd, på dejtsajten som jag är... särskilt inte som de är extremt sega och svårflörtade, få som ens svarar på kontaktförsöken... :-( Jag tror inte att det är för att jag verkar hemsk, faktiskt, även om jag just har funderat på att göra om min presentation så att det hörs att jag är mer lik lilla My, än Askungen... ;-)
Men 15 stycken på en sommar, som man inte redan har träffat - ja, det låter faktiskt som ett projekt helt i den rastlösa anda som jag befinner mig i, för tillfället! :-) Ja, skriv och berätta, och hoppas att någon av dem visar sig vara den rätta! :-)
Post a Comment