Monday, August 04, 2008

Samlingar

Varför samlar människan? Då menar jag inte nötter och älgstek, utan sådant vi egentligen inte behöver. Enklast är väl att titta i våra källar- och vindsförråd. Det är väl överfullt hos de flesta, saker vi inte har rört på mången god dag.


Så samlar vi på allt möjligt annat också, mer riktade samlingar. Personligen tycker jag det är pinsamt, men kan ändå inte låta bli bokmärken (inte sådana man hade som barn, utan sådana man lägger i sin bok när man läser, gärna i skinn; pärlor av olika slag - och lådor. Jag är inte intresserad av lyxvaror, mera åt hantverkshållet om jag kan välja.


Det där med lådorna har jag funderat mycket över. Vad skulle Freud säga, månntro? Är det något kvinnligt? Äsch, nu är jag väl ändå ute och cyklar.


Jag har inte alltid något i mina lådor och i de lådor det finns något har jag för det mesta glömt bort innehållet. Kul när jag, eller någon annan, öppnar och tittar efter. Oftast är det rätt meningslösa saker.



Den här lådan är gjort i mönsterpräglat skinn, köpt på Victoria and Albert Museum i London för ungefär 15 år sedan. Insidan är svart mocka, storleken anpassad precis för att rymma två kortlekar. Jag älskar känslan av det mjuka skinnet mot handen när jag tar fram en kortlek för att lägga patience. Den med Morrismotivet på baksidan följde med, tror jag, eller så köpte jag den till. Lasse Åbergs kort är så roliga till den mer "fina" lådan.






Metallådan köpte jag på Mallorca i någon inredningsbutik förra våren. Jag har mest trälådor, men det här är verkligen ett undantag. Jag tyckte om det moderna mönstret och den lilla fina ödlan. Jag blev överraskad över innehållet i lådan - tre gamla kastanjer och fiolharts.



Den här lådan köpte jag också på Mallorca i inredningsbutiken - det är ett så speciellt arbete. Brunt tyg och så har någon suttit och sytt dit alla de små platta träbitarna och alla de små träkulorna. Mycket märkligt.

Den rosa stora pärlan i plast har jag hittat i jorden under min balkong, de två kulorna och den lilla runda glasbiten (den är nästan platt) har jag köpt i en leksaksaffär, resten har jag köpt i olika omgångar för kanske 20, 15 eller kanske 13 år sedan i The Bead Shop i London , där jag handlar något varje gång jag åker till London. Resten av pärlsamlingen ligger i andra lådor.

Lådan nedan står på bordet där datorerna står och innehåller en av alla mina pennsamlingar (oj, en samling till - unintentional dock). Jag blev tossig på alla pennor som låg och skräpade på bordet och hittade lådan på Indiska för ungefär en hundralapp för ett par år sedan. Den finns fortfarande i sortimentet har jag sett.






Min senaste köpte jag idag på Indori för det vackra träets skull.



Här nedan en del av en annan samling. Suck. Men jag kan inte avstå från att köpa böcker. Jag har i alla fall ingen handväska för 70 000 kr - om nu det är ett mått på något åt något håll. Det är väl bara, nästan, en fråga om intresse.



Trist med blixtbilderna - avskyr blixt, men det gick inte utan, eftersom jag inte kommer åt mitt stativ och är alldeles för darrig på handen, tydligen.

7 comments:

Inkan said...

Askar eller lådor med lock - här har du en till som trillar dit ibland. Och i dem förvarar jag bland annat en minikortlek (4,5cmx6,5 cm)!, en mungiga, ett miniförstoringsglas, bärnsten med ett kryp i, gamla slantar...

Hur kommer det sig?

Men värst är det med böcker - går jag in i en bokaffär eller på loppis bara för att "titta"... så kommer jag alltid ut med några böcker i näven.
Undrar om det är sjukt på något vis;)

Eleonora said...

Varför skulle Freud ha tyckt till om din lådsamling? men cykel har du väl redan, så ....

Jag har 1 st låda - med gamla vykort i? Räknas smyckeskrin? Men i källaren finns det kanske något. Nästa regndag tänker jag försöka städa mitt källarkontor för att slänga och över huvud se vad där finns. Egentligen skulle jag väl ringa en sopgubbe som kom och tog med sig allting. Jag vet ju inte riktigt vad jag har så då kan jag ju heller inte sakna något.

Men när jag kommer "till skott" vet jag ju att sopgubben i mig kommer att sortera och lägga i olika högar - slänga - spara - ge bort. Hur knäpp kan man bli?

Din bokhyllevägg älskar jag - så levande den är! Om jag kunde så skulle jag ge dig det bibliotek du så länge har önskat dig.

Ha det gott och lägg ut en bild på alla Änglatrumpeter på din balkong! Det är sååå vackert. Kram

Bloggblad said...

Snygga askar! Jag har bara en (som jag gillar), av läder från Lettland. Försöker verkligen låta bli att samla på mig grejer. Jobbar på att rensa bort.

Ett hem utan böcker är trist, men ett hem utan väggar till bokhyllor är också trist... Jag kan sakna bokväggar ibland, men när jag dammar är jag rätt nöjd med min ytterst sparsmakade boksamling. Det tog ÅR att komma över känslan att man inte kan göra sig av med böcker. Nu går det utmärkt. Och om jag hänger på låset på bibblan och beställer nyutkomna fort, får jag läsa dem medan de är rena och fina.
För läser gör jag... det har inget med mina torftiga bokhyllor att göra.

Amber said...

inkan: Haha, du verkar ha samma märkliga innehåll i dina lådor som jag.

Jag tror det beror på att man inte riktigt kan med att kasta de där små sakena som man egentligen inte kan ha så mycket användning för - ja, en mungiga har man en del användning för iofs.

Det där med böckerna är precis likadant hos mig! Även om man aldrig hinner läsa allt man köper, gissar jag att vi båda läser mer än de flesta, eftersom det är en viktig del av våra liv. En rätt skön sjuka. :-)

eleonora: Jamen Freud hade väl fått det till att vi inte fyllt vårt kvinnliga hålrum, med barn eller annat (hehe), så därför samlar vi hålrum som vi kan kontrollera fyllningen i. Hmm, eller använder jag cykeln nu igen?!

Jodå, smyckeskrin är ju en låda!

Jag rensade källar förrådet förra sommaren, kändes som ett dansgolv efteråt - och ingenting rasade ner på mig när jag öppnade dörren dit in. Hurra!

Vad skönt att du tycker min bokhyllevägg är levande - jag tycker ju det när jag kommer hem till andra.

Änglatrumpeten blev litet ful av stormen och ösregnet härom dagen, så jag får väl vänta tills den hämtat sig litet.

bloggblad: Jag har inte mer än ett ytterst litet antal s k prydnadsgrejor, men askarna känns nyttigare på något vis. Mycket kan jag kasta, men böcker och lådor - nä-ä.

Kanske kan jag lära mig, precis som du, att det inte är så svårt att göra sig av med böcker. Men många böcker går jag tillbaka och slår upp meningar i. Ja, inte de flesta jag har, så det skulle nog gå att göra sig av med en hel del. Det blir ju billigare med biblioteket också.

carulmare said...

Vad storslaget det ser ut med en stege vid bokhyllorna...! Jag har faktiskt inte så mycket böcker, mitt yrkesval gjorde att det kändes lite onödigt att köpa... En gång sålde jag också bort en hel del böcker, det ångrar jag faktiskt lite.

Härliga... små utrymmen! Jag har också tyckt mycket om lådor och skrin och korgar. Hos mig tror jag det handlade om att skapa en känsla av natur i mitt hem. Jag ville ha mycket naturmaterial, trä och korg och varför inte lera? Dessutom behöver jag ha det ganska ordnat omkring mig, veta var jag har mina saker... och då är det ju också bra med små förvaringsplatser.

Freud, ja. Man kan behöva ha en låda för honom också. :)

Panter said...

Kvinnligt eller ej, fina är de i alla fall, lådorna dina.

Jag samlar på bilder och bokmärken är jag också svag för.
När det gäller böcker har jag belagt mig själv med köpstopp, inte en bok förrän jag läst ut de som väntar...

Amber said...

carulmare: Haha, ja, Freud skulle behöva en egen låda, en tät en. :-)

panter: Nej, bokköpstopp har jag försökt med, men det funkar inte. Periodvis försöker jag låna på bibliotek i stället, men då får jag så mycket böter. :-(

Till viss del samlar jag på bilder - behöver dem som inspiration eller hjälp ibland när jag målar.