Lyssnade på musikklassernas konsert i kyrkan - jättefint, förstås!! Hade inte ätit middag innan så jag var rätt hungrig när konserten var slut. Svängde in vid en litet thailändskt gatukök och steg in. Beställde mat för att ta med hem och medan jag väntade pratade jag med personalen - jag var den enda patienten (sic!). Jag tittade på golvet som var skräpigt alldeles vid dörren och ända fram till disken där jag stod.
"Oj, vad det har blåst in!" sa jag.
Damen på andra sidan disken tittade leende på mig och sa:
"Det kommer in så mycket röv!"
Jag skrattade.
"Nee-ej, inte röv" och pekade på min bak. Damen skrattade gott:
"Nej, inte röv! Löv!" Och sedan skrattade vi båda åt röven/löven på golvet.
Väl hemma blandade jag hälften av riset med hälften av woken, det såg såå gott ut och luktade ljuvligt. Satte mig i soffan för att se Heroes och äta gott. En sista knyck för att sitta bekvämt skickade skålen från brickan upp och ner över den cremefärgade ullmattan. Under flygturen spreds innehållet i en fin båge över mattan.
Nej, jag varken grät eller svor, bara bet ihop och plockade det som gick att få upp. Hämtade nytt i köket och hoppade över geggan på mattan.
Golvet är fullt av röv. Och jag ska gå och lägga mig. Så det så.
Depp.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Hahaha du kan du!! Hoppas det gick att få mattan till ursprungsskick och att maten smakade gott. Ta och koppla av i helgen och ha det skönt och mysigt. Puss & kram
eleonora: Jo, man försöker ju. :-)
Mattan har jag lämnat in idag och hoppas på att den ska bli ren. Nu har Samuel kommit hem, så nu ska vi ha det skönt - han i badkaret och jag i soffan.
Kram!!
Post a Comment