Saturday, November 15, 2008
Enkelt höstliv
Mina balkongtomater mognar färgglatt i skålen jag köpte på glasbruket Småland i somras.
I läsecirkeln har vi nu läst Selma Lagerlöfs Gösta Berglings saga. I torsdags kväll hade vi mycket bra diskussioner om den. Vi tyckte inte helt lika, men det var bara intressant. Bl a tyckte en kvinna att händelserna var spännande, men alla naturbeskrivningar var henne helt likgiltiga eller t o m tråkiga. För mig var det alldeles tvärtom - alla romantiska, hysteriska händelser gör mig irriterad och ointresserad, medan naturbeskrivningarna lever och talar till mig. Dock hade vi båda respekt för den andras åsikter, vilket var bra. F ö var det 29 år sedan jag senast läste den...
Har funderat på att sluta i cirkeln, bara efter två gånger, eftersom där finns en kvinna som tar en del personligt och blir sårad. Så kan man ju inte ha det om man ska tala om litteratur. Nå, hon kom inte i torsdags, så allt personligt obehagligt slapp jag.
Till nästa gång sak vi läsa Illusionisten av John Fowles. Jag kommer att läsa den på engelska, The Magus, började igår.
Jag deppar över allt regn tillsammans med kylan, gläds åt mina trevliga och huvudsakligen ambitiösa elever. Gläds också åt att luktärten på balkongen har blivit tokig och blommar mer än i somras.
I övrigt slår mitt hjärta dubbelslag emellanåt sedan några dagar, vilket är mycket obehagligt, men tydligen inte farligt. Det gör mig ändå lika rädd varje gång.
Jo, så har jag träffat en man - bara litet försiktigt sådär. Vi får väl se vad det blir. Vi är ense om att ta det väldigt lugnt. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Hur vet man sånt?
Samuel ville ta en bild av oljans form i stekpannan en kväll när han skulle steka halloumi.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
8 comments:
Det är ju en katt där huvudet försvunnit delvis ur bild... (oljebilden alltså)
Grattis till mötet med mannen. Långsamhet är bra i såna lägen..
Låt tiden avgöra! Kanske är det av mötet dubbelslagen kommer??? :)
När jag hade varit på Rottneros, började jag läsa Gösta B:s saga, men jag kom inte långt. Kunde inte uppbåda något intresse för intrigen även fast jag vet att jag BORDE läsa den.
Däremot gillade jag en hel del av hennes andra romaner som jag slukade vid tidigare tillfälle
Grattis till Samuel, som funnit ett bra objekt att fota. Aldrig hade jag kunnat gissa på att det var olja i stekpannan!
Grattis också till maskulinum-träff. Tror, som du, att det är jättebra att ta det lite långsamt och försiktigt.
Den där litteraturcirkeln - ursäkta, men jag tror du är för avancerad för den! Hitta en annan!
Trevlig helg söta vän och kram till er båda två
Jag gick med i en skrivarcirkel som hade funnits i några år när jag kom dit. Ett par trevliga och duktiga medlemmar + några äldre damer som bara ville ha beröm... och jag kan ju inte hålla käften när jag tycker att något brister... så jag var inte så populär.
Men jag tar inte på mig ansvaret för att cirkeln löstes upp efter ett par år...
Jag har aldrig varit med i någon bokcirkel, men har förstås anmält mitt intresse till P1:s romantävlingsprat...
qi: Ja, precis så sa Samuel också. Jag är glad att han är så formintresserad. Och uppmärksam.
Jo, jag hoppas långsamheten betalar sig.
bloggblad: Njae, det är nog stress som ger dubbelslagen, tyvärr.
Äsch, livet är kort, inte borde du läsa den! Du har provat och det var inget för dig. Hitta något som tilltalar dig istället.
Jag var också med i en skrivarcirkel några år. Det blev faktiskt ett bra gäng. De där som bara vill ha beröm för ju ingenting framåt.
Romantävlingsprat? Det kan man nog hitta på sr.se, I guess... Låter mycket intressant.
eleonora: Jo, jag ska försöka vara maskuliniumklok, för en gångs skull. :-)
De andra damerna i gruppen är bra, väl pålästa och kan skilja mellan åsikt och person, så jag provar ett tag till.
Kram i snögloppet!
Men amber .., jag hittade dig hos inkan och tänkte .., men har jag alldeles tappat bort henne!!
Läser och läser.
Så roligt det här var!
word-verification: oristing ..ja, det låter nåt det.
Kände en gång en man som identifierade sig starkt med huvudpersonen i boken Illusionisten... som fick mig att också läsa den. Kunde dock aldrig känna som han för boken... så kanske var det därför det inte blev något mellan oss två? :)
Men lycka till med din nya bekantskap....
och apropå Samuels bild, så uppfattade jag något slags forntida smycke, föreställande en elefant. Fick genast vill ha-känsla... men antar att det är försent? Ni har ju ätit upp smycket...!
Vill gärna höra vad du tycker om Illusionisten.
elisabet: Vad roligt att du tittade in! Jag brukar långläsa hos dig emellanåt. Nyss läste jag om din resa till Irland - härligt!
Oristing låter som något en ordekvilibrist kan hitta på...
Välkommen tillbaka!
carulmare: Vi har ätit upp smycket, ja. Men med litet olja kan vi nog skapa nya - lika flyktiga dock. :-)
Jag kommer att skriva om Illusionisten. Det tar en himla massa tid att läsa den, märker jag.
Post a Comment