Har ätit frukost i sängen - havregrynsgröt med rinnhonung och hackade hasselnötter och en kopp roibooste med pepparkakor - och lyssnat på P2, som vanligt på söndagmorgnarna. Först klassisk musik som Vassilis Bolonassos pratar om, bl a Vivaldis Gloria, som jag sjungit på 80-talet några gånger. Nu lyssnar jag på Klingan, som är ett musikprogram som spelar härlig musik från hela världen. Det programmet tycker jag mycket om, det vidgar inte bara mitt musiklyssnande, utan också min värld, min känsla för världen.
Något annat som vidgar världen är en artikel i DN idag. Den handlar om gatans konstnärer - spännande med alla dessa nya uttryck på gator, torg och rondeller. Så länge det inte är farligt, ur olyckshänseende, och inte tar över helt, som viss grafitti kan göra, så tycker jag det är uppfriskande. Litet störande kan det gott få vara. Jag vaknar i alla fall och berörs, blir glad eller arg eller ler litet. Månntro man skulle ge sig ut själv och spraya litet? Vore säkert riktigt roligt!
En annan artikel handlar om Salem Al Fakir, en ung musiker. Spännande - ska köpa han första album. I artikeln nämns också en av mina gamla elever, som tydligen är trummis och spelar med Al Fakir. Jag blir glad när jag ser att f d elever hittat något de verkar trivas med, utanför revisorssfären alltså. No offense, revisorer, men det är kul att det finns människor som vågar sig på något annat - särskilt som vi andra kan njuta av det.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Jag är en konnstnär, men inte en gatans.
Men min bästa unge - vilken tur! Jag får så fina presenter av dig, fina teckningar och bokmärken. Om du vore en gatans konstnär kunde jag ju inte njuta jämt.
Post a Comment