Gråt en skvätt

...eller en hel flod! Det senare gjorde jag medan jag såg och lyssnade på detta. Tänk vad det finns mycket dolt i människor!

Jag har ett par gånger varit med om elever som inte precis varit några stjärnor i klassrummet, men när de kommit upp på scenen fullständigt förvandlats. En flicka, tyst och försiktig, satte på musik och klättrade upp på scenen i vår aula och började dansa den mest fantastiska dans, där kroppen genast blev ett med musiken - som ett starkt poem! Som vanligt grät jag floder. På den tiden vågade jag inte visa det utan ställde mig längst bak i den mörka salongen medan hon visade vad hon ville uppträda med.

När jag pratade med henne om hennes dans, visade det sig att hon inte tog lektioner, inte förberedde dansen, utan bara improviserade. Fullständigt otroligt! Hon kunde inte stava, interpunktion var henne tämligen främmande, men hon skrev de ljuvligaste texter man kan tänka sig, både poesi och prosa. Älskade att måla. Idag är hon konstnär.

Tur att man vet så litet! Då finns det mycket att lära...

Utdrag ur påskhelgen

I lördags var jag på Nationalmuseum, i värmen, och såg prerafaelitutställningen. Har sett mycket av det i London och har köpt ett par stora böcker där om dem, så det kändes inte så spännande. Har nog också ändrat intresseriktning vad gäller konst, märker jag. Men visst är utställningen värd att se.

En del tyger och tapeter av William Morris finns också med - där finns min favorittapet med, den med gröna pilblad all over...

Efter utställningen åt jag en god lunchmiddag nere i restaurangen - glaserade revbensspjäll med potatismos, rödvinssås och picklade grönsaker. Riktigt bra!

Jag satt på Nationalmuseums trappa och solade i den otroliga värmen, tittade på alla turister, många italienare och kineser, och bestämde mig slutligen för att sätta mig på en bänk alldeles vid Strömmen. En kort stund blev en bänk ledig och jag skuttade, nåja, iväg och satte mig.

Hann ta några bilder innan en äldre man satte sig bredvid mig. Han var från Iran, hade arbetat som kirurg på Karolinska. Vi började prata om slottet, den lådan, och sedan pratade vi en lång stund om våra resor till bl a Ryssland, Estland, Ungern, Schweiz, New York... Litet om konst, litet politik. Ett mycket trevligt samtal i solvärmen.

I bilen var det 26 grader när jag skulle köra hem. Och på balkongen, där jag satt och läste en stund, över 30 grader.

Idag är det betydligt blekare ute - och kallare. Men det gör ingenting, tids nog blir det sommar. Det blir det ju alltid.

Nu har jag suttit och pratat med Samuel, som är hos sin pappa, via Skype och webcam. Och i morgon börjar arbetet igen. En hektisk period med alla omdömen som ska skrivas och alla utvecklingssamtal som ska hållas.

Allt går! Och det som inte går, det går också!

Vårlördagsmorgon

Frukost med Språktidningen och färskpressad apelsinjuice. Duken orkade jag inte, njae, hann jag inte stryka eller mangla igår. Men det gick ju ändå.

Tulpanerna jag köpte till dammiddagen igår. Passar med gardinerna som hänger alldeles intill.

Samuel födelsedagsteckning till pappa som fyller år i dag. Föreställer pappa som rufsar Samuel och lillasyster Signe i håret.