Lugn och ro. Flera elever sitter och spelar schack - de har själva gjort en turnering och är väldigt duktiga - några skriver på sin berättelse, en arbetar med pronomen i engelskan. Jag känner mig överflödig just nu. Strax ska jag ge dem en duvning i Europas huvudstäder. När de gått hem ska jag rätta glosförhöret och dagens skriftliga förhör i grammatik... Det är rätt åt mig, I guess.
Sedan hämtar jag sonen och ger honom middag innan han ska på sitt första klassdisco, där inte jag ska vara med. Känns konstigt - och bra.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
Vilket underbart och givande (och säkert tröttsamt också ...) arbete du måtte ha!
När man läser dina rader, känns det som om du verkligen ÄR lärare. Som om du tycker om det du sysslar med.
Vilken årskurs har du?
Mellanstadiet?
Ja, det är rätt uppfattat - jag tycker mycket om mitt arbete!! Visst är det tröttsamt i bland, men ytterst sällan, faktiskt nästan aldrig, för att eleverna är jobbiga på ett otrevligt sätt. Mest för att det är så mycket man ska ha i huvudet hela tiden och jag är rädd att missa någon elev i varje moment. De ställer frågor och vill diskutera mest hela tiden, vilket är fantastiskt - men gör huvudet till en bikupa ibland.
Det som är trist med lärarjobbet är alla papper och tramsiga konferenser till ingen nytta. Det tär.
Jag har just nu år 5 - jag har mellanstadiet. Ibland har jag haft bara engelska svenska och bild, vilket är kul, men då blir det fler elever eftersom jag har flera klasser då.
Snälla och roliga elever har jag i stort sett alltid. Dagens elever är så försigkomna och sköna. Tyvärr har många av dem ingen vuxen att prata med, så min funktion blir stor och viktig, inte bara i rena ämnesfrågor.
Att vara en annan vuxen , det känns som det är bland det viktigaste faktiskt.
Post a Comment