Sunday, October 28, 2007

Blandvecka

I onsdags var jag på kulturkväll i Berwaldhallen, det där som Samuel med litet nedtonad röst påstod väl ändå var mest för tanter. Jodå, det var ungefär 3/4 tanter, eller kvinnor, som jag föredrar att kalla dem. Det är ju bra, då gör de något som de gillar.

Dorotea Bromberg styrde det hela. De författare som deltog och pratade om och läste ur, sina nya böcker var - alltså inte de böcker jag exemplifierar med här - Bodil Jönsson, har skrivit bl a Tio tankar om tid; Helena Henschen, skrev om de s k sydowska morden i hennes släkt i boken I skuggan av ett brott; Karin Thunberg som skrev Mellan köksfönstret och evigheten och slutligen Yrsa Stenius som relativt nyligen blev pressombudsman och skrivit bl a Lögnens olidliga lätthet. Jag har aldrig läst någon bok av Yrsa Stenius, men väl artiklar. Köpte dock, i Berwaldhallen, den bok jag nämnt här ovan.

Den mest spännande av dem tycker jag nog är Yrsa Stenius, hon tycks vara det bästa av en man och det bästa av en kvinna - då ur en mycket traditionell syn på man och kvinna - dvs känslig, nästan skör, och absolut skarp som ett rakblad. Hon läste ur sin nya bok Taxar, kärlek och sorg, som är självbiografisk. Helena Henschens nya bok verkar också intressant. Hon är en säker stilist och skriver nu om sin farmor Signe. Denna Signe tycks ha varit en mycket speciell kvinna. Boken, som inte kommit ut ännu, heter Hon älskade.



Mellan författarnas framträdanden spelade kletzmerbandet Chutzpah. De spelade jazzinfluerad kletzmer, vilket var ok. Jag föredrar ren kletzmer, visserligen.

Henry Bronett, vilken läste riktigt illa, och Johan Rabaeus läste texter, bl a ur en ny bok som verkade nästan Dickensk i sin myllrande miljöbeskrivning av Bombay. Shantaram på 900 sidor, får man nog ge sig ett jullov att läsa. Den är skriven av en från ett australienskt fängelse förrymd fånge. Han skrev boken i fängelset, dit han åter förpassades efter att ha hållit sig undan tio år i Bombays undre värld. Klart spännande!


Nu, 15.12, går solen ner bakom hustaket på ett av grannhusen och ett ensamt blad virvlar runt i solskenet. Måste bara kommentera det. Sådana små iakttagelser gör mig så glad.

I torsdags var jag på Eriks Gondolen, den högt belägna restaurangen i huset vid Katarinahissen, och åt trerätters middag med ett sällskap på 1o personer. Överreklamerat! God mat, ja! Särskilt hjortinnanlår med höstsvamp, bacon, smålök och grönpepparsky var otroligt gott - och jag som knappt tycker om kött alls. Men med de priserna tycker jag man kan begära bättre miljö - trägolvet var enormt slitet, toaletterna stank kiss (provade flera, och det var på damtoaletten!) och inredningen andades öststatslyxrestaurang på dekis. Baren var trevlig med kompetent personal - jag dricker ju inte alkohol just nu, men fick en alkoholfri drink som var fräsch och god. Utsikten är verkligen fin, en sommarkväll är det säkert alldels otroligt. Men, som sagt, mer kan man faktiskt begära.

I morse skulle jag byta till vinterhjul - steg upp halv sex och bar däck klockan sju. Missade visst tidsomställningen... Fick snopet återvända hem en timme.

7 comments:

Bloggblad said...

Intressant! Hade gärna suttit bredvid dig och lyssnat. Jag tyckte om tonen i "I skuggan av ett brott" - av de andra har jag bara läst Bodil Jönsson.

Amber said...

Om du tyckte om "I skuggan..." ska du nog läsa "Hon älskade" när den kommer.

Karin Thunberg, däremot, tycker jag skriver alldeles för lättviktigt, även om det är viktigt s a s, för min smak.

Visionary soul said...

Jag säger som Bloggblad, intressant! :-) Det du skriver, om Yrsa Stenius: "det bästa av en kvinna och av en man"... jag kan inte låta bli att fundera över det faktum att hon inte levt eller lever med en man. Kan det finnas en koppling där...? Hur "manlig" får en kvinna vara, innan hon diskvalificeras av männen? Ja, bara en tanke som kom utifrån hur du formulerade det...

Eleonora said...

Vilken härlig kulturkväll du varit på och bra redovisning ger du så att vi vet vad du slarvar med nu när sonen inte är hemma och håller ordning på dig.Jag hade också glömt ställa tillbaka klockan, så jag var uppe och snurrade i arla morgonstunden. Ha det gott!

Amber said...

Visionary Soul: Jag har tänkt många gånger på det, hur manlig en kvinna får vara. Inte mycket, är min erfarenhet. Det är lättare om man ser kvinnlig ut, i vedertagen bemärkelse, men om ens tankevärld och sättet att argumentera är det vi i det här samhället tror/anser är specifikt manligt, då drar de som en kråkflock i panik.

Många män påstår att de vill ha självständiga, starka kvinnor - men icke. Det ska bara vara litet lagom.

I bästa fall kan man hoppas på den yngre generationen, men ser jag på en del av dagens unga kvinnor, vet jag inte riktigt. Det beror ju inte bara på männen...

Eleonora: Du, Eleonora, om jag ändå slarvade. :-)

Visionary soul said...

*skrattar*... "som en kråkflock i panik"... ;-)

Men det är rätt sorgligt, egentligen... och jag antar att det är likadant åt andra hållet. En man får inte ha särskilt mycket av "kvinnliga" egenskaper, innan han klassas som bög, eller bara ointressant... det är som du säger, könsrollerna skapas ju, och vidmakthålls, av båda könen. Det gör mig kräk-arg, att tjejer i massor är beredda att sälja sin själ (i bokstavlig mening, kanske?), för att få gifta sig med Åmsele-mördaren Juha Valjakkala (som heter något annat nuförtiden men verkar vara minst lika psykopatisk fortfarande), för att ta ett extremt exempel. Varför vill "vi" ha hårda, kalla män som inte bryr sig om oss, vad är det som är så jäkla sexigt med det!? Undrar jag. Ja, synd är det i alla fall, att könsrollerna fortsätter att vara såpass snäva... så att en massa bra, smarta människor blir bortvalda av det motsatta könet.

Inkan© said...

Du vet väl att det är vi "tanter" som bär upp det svenska kulturlivet! Teater, film, konst, konserter etc... vi är de som fyller lokalerna.

Jag missade Berwaldhallen helt! Hörde just Yrsa Stenius i ett TV-program nyligen där hon berättade om sina hundar.
Som kulturredaktör och skribent var hon en jag alltid läste. Och nog var hon kvinna alltid... slutade ju på aftonbladet efter ett förhållande... med en nära känd (manlig) chef ;) Mer säger jag inte för då blir det skvaller.