Wednesday, January 02, 2008

På-jorden-nyårsafton

Nyårsafton blev trevlig, ja, riktigt skönt behaglig. Samuel och hans lillasyster Signe, 4 år, skulle vara hos mig och kom vid 14-tiden. Samuels farmor, Åsa, och hennes trevlige man, Anders, firade med oss.

Jag pysslade och lagade mat hela eftermiddagen medan Signe såg Micke och Molle på video och Samuel spelade dataspel på nätet. Ungarna hoppade in i köket med jämna mellanrum och kollade läget och smakade på allt som låg framme. Samuel gjorde den kalla såsen till huvudrätten och kärnade ur äpplena till smulpajen. Strax före normal middagstid fick barnen varm choklad och ostsmörgås för att inte vara alltför hungriga och utan-mat-sura, till den litet sena middagen. Signe påpekade att ljusen måste vara tända så det skulle bli mysigt, så vi tände massor av stearinljus, som sedan brann hela kvällen.

Åsa hade lovat att göra förrätten, toast med skagenröra, vilken gjorde succé hos Samuel. Han är så matglad och i stort sett alltid otroligt positiv till ny mat, ja, och den vanliga med.

Det blev många diskussioner om mat vid middagen - Samuel och jag läser ju Den hemlige kocken, så samtalet rörde sig mycket runt vad maten egentligen innehåller. Samuel hämtade boken och läste valda stycken och Anders blev väldigt nyfiken och kommer att läsa den. Signe orkade inte sitta hela middagen, så hon gick in i Samuels rum och gjorde tecknade porträtt av oss alla - det blev väldigt uppskattat.

Eftersom Signe skulle somna långt före midnatt gick vi ut och smällde av några raketer redan vid 8-tiden, så hon skulle få se. Anders läste Prinsessan Fiffig och Jamen Benny för Signe och medan hon låg och mumlade sig till sömns satte vi oss och spelade Samuels julklappsspel Spökjägarna, faktiskt ända fram till tolvslaget, då vi fick bråttom med bubblet och ytterkläderna.

Och sedan kom det jag älskar - fyrverkerierna! Bestämde mig för att det vill jag ha på min begravning, ett redigt fyrverkeri! Ja, så var det bara fylla på med Janssons frestelse och litet eftersnack, innan vi dalade i säng vid 2-tiden, när gästerna gått.

Med hjälp av barnen håller jag mig stadigt på jorden en sådan kväll - det är bra, mycket bra!

Nu ser jag att grannarna dragit upp persiennerna, så det är väl dags för frukost - den får jag inta ensam eftersom storsovaren Samuel fortfarande trynar. Han sover mellan 9,5 och 11 timmar om han får göra som han vill. Och är gärna uppe lääänge på kvällarna...

Gott Nytt (blogg-)År!

6 comments:

carulmare said...

Fyrverkeri på begravningen, den tanken tjusar mig också... och genast kommer en följdtanke: "den lilla anden till himlen fo-or". Jag hör Martin Ljungs röst, från en skiva som jag lyssnade på som barn, säkert tusen gånger om.

Tack för den tanken!

Amber said...

Ja, du ser att vi kan hjälpa varandra i tankarna om livet - här och där...

mz said...

Jag blir också lite tjusad av tanken på fyrverkerier på begravning. Synd att man inte kan få vara med på sin egen begravning, när man nu äntligen har ett tillfälle att sätta sin egen prägel på tillställningen så totalt.

Fast egentligen är det väl tur, för man skulle nog inte vilja se sina närmaste så ledsna alla på en gång, kom jag just att tänka på.

Amber said...

MZ: Ja, litet nyfiken är man på sin egen begravning, men som du säger - man vill ju inte se sina nära och kära så ledsna, som man tror att de kommer att vara. :-)

En ljus och glad begravning, kan man tänka sig det??

Elisabet said...

Jag vill verkligen att alla ska vara glada på min begravning; för mitt liv har varit så otroligt härligt och har man fått leva tills man snart fyller femtiofyra, så är resten enbart bonus.
Och om jag nu hinner, ska jag verkligen planera.
Min musik förstås, och jag har skrivit brev till alla barnen (ja, bara tre .. men ändå) och till barnbarnen och exet ska få ett också och en dödsannons där jag får sista ordet också..-)

Fyrverkeri har jag aldrig tänkt på, men det är ju genialiskt, i alla fall om man seglar hädan under den mörka årstiden.

Amber said...

Elisabet: Jag har inte hunnit så långt som du; jag är ju 55, så jag borde väl... Musik har jag tänkt på. En ensam röst som sjunger något outhärdligt vackert, eller något mer jordnära, kanske.

Men fyrverkerier, ja ja ja!