Detta läser jag just nu - läser en skvätt ur den ena och en liten skvätt ur den andra. De små stunderna blir det Noréns En dramatikers dagbok, som man inte orkar läsa långa stycken i ett sträck, innan jag somnar blir det Patricia Cornwells Scarpetta. Jag har läst alla böcker om Scarpetta - ett femtontal blir det nu. Fascinerande kvinnobild Cornwell målar upp av rättspatologen och hennes strukturerade arbete i farliga miljöer.
Ulf Linde har en skarp hjärna och är därför fascinerande att läsa - jag landar genom att läsa en text som så tydligt är fast i jorden. Han tänker och är sällan tvärsäker. Från kart till fallfrukt: 70 korta kapitel om mitt liv et cetera, tja, titeln säger väl allt.
Samuel spelar på sitt Wii The Legend of Zelda: Twiligtht princess, nedan hängande på pilatesbollen, och upprepar ordet smithereens* blandat med det irländska smidirins, som ordet kommer ifrån. Vi såg ett av Samuels favoritprogram, Mythbusters, igår kväll. Där spränger de alltid någonting into smithereens, som vi uttryckte det när vi såg gårdagens smällar. Både Samuel och jag går ofta runt och upprepar ord vi för tillfället fastnat för - just nu alltså det jag skrivit om.
Vi har legat, njae, jag har legat på stranden och Samuel har badat i det iskalla vattnet de senaste dagarna. Ena dagen hoppade han runt drygt 1 1/2 timme i vågorna och de andra runt en timme - ramlade baklänges lååångsamt och njutningsfullt, hoppade, dök, simmade, hoppade från en brygga eller en stor vattenstudsmatta, bara låg, eller doppade sig med huvudet under vattenytan gång på gång. Allt för sig själv, trots att han haft kompisar med ett par gånger. Dem har han lekt med en stund, men sedan återgått till sitt eget njutande av vattnet. Jag kan beundra människor som så totalt går upp i något, särskilt något så "onyttigt".
I dag orkar vi inte med stranden, utan sitter hemma och fifflar med allt möjligt (mest jag, somliga fifflar på med sitt spel mest hela tiden). Jag har just upptäckt att en ny vallmo slagit ut - ytterligare en färg... Sibirisk vallmo, blandade färger, står det på den lilla skylten jag petat ner bredvid plantan. Blandade, jojo. Glädjande, jojo!
*Smithereens betyder små fragment.
6 comments:
"Sibirisk vallmo" blandade färger, är en nyhet för mig. Låter intressant. Så jag ska investera i en fröpåse och plantera på gården nästa år... Jag har lyckats med konsstycket att få in några lupiner bland bärbuskarna.
Jag stal frön från lupiner hos en bekant och slängde dem på jorden där, för några år sedan (3år?) nå förra året blev det två fina blommor och i år tror jag det blir några stänglar till.
Sådant trädgårdsmästeri är kul:)
Inkan: Jag köpte vallmon som färdig planta, men man kan ju lika gärna sätta fröna själv.
Lupiner som är så vackra! Snyggt jobbat! De brukar föröka sig som bara den... LLLLLLLL
Jag gillar också lupiner... hör till det fåtal blommor som kan få mig att köra i diket!
Att så blommor i offentliga miljöer är också en intressant tanke. Lite som dethär med att göra virkad och stickad graffiti! Sån anarkism tycker jag om! :)
Härligt att läsa om Samuel och hans njutande!
carulmare: Jag har litet svårt att förstå mig på den virkade o stickade grafittin - den är mer gullig, och kanske rolig, än provocerande. Fast det kanske är meningen?
Kan inte säga att jag tycker att det ser snyggt ut, det är mera tanken som lockar. Kanske just det att upproret skulle kunna vara mjukt och varmt... och ja, nästan gulligt! :)
Jag hade en japansk vallmo på kollot. Men den är orange. Och jättestor - typ Texas hihi.
Sidoskydd till balkongen har jag inte hittat än. Vet du var man kan finna dessa?
Jag orkar inte läsa just nu och jag tycker du är suveränt duktig som håller igång MEN jag vet ju att läsning är din passion ......
Va bra att S kan "leka med sig själv" vid badet och att han har nöje av det. Olika simlekar är ju bra så att man kan bli ett vattendjur.
Ha det gott i värmen!
Post a Comment