Sunday, December 13, 2009

Lucianäsduk anbefalles

Har kört Samuel till Berwaldhallen där musiklasserna ska ge två luciakonserter i kväll. Lyssnade på deras fina skiva "December" i bilen på vägen både dit och hem. På vägen dit hade jag dessutom Samuels röst som ackompanjemang.

Insåg att jag nog måste ta med stora näsduken till konserten i kväll.

5 comments:

Tankevågor said...

Hoppas konserten gick bra och att du hade stora näsduken med dig! ;-)

Jag hade båda mina killar i körer när de växte upp. Aldrig kom de ihåg att berätta innan när de skulle sjunga solon eller framföra något extra nummer. De var aldrig nervösa innan men de visste väl att jag skulle blivit det om jag vetat. Där satt man sen som åhörare och blev överraskad och såklart både stolt och rörd.
Ha det gott!

// Lisbeth

Anna said...

Hoppas att det gick fint. Kommer ihåg hur kul det var med alla jul- och luciakoncerter när jag var liten, då var det en del av vardagen jag levde i, men nu värdesätter jag det som något väldigt speciallt som jag har fått vara med om och som jag är mycket tacksam för.

Vill ni höra något annat såhär kring jul så får ni komma till Boulevardteatern den 21a och höra vår "julkonsert" som inte har ett dugg med julen att göra, men ett drag som kommer få tomten att rocka loss utlovas.

Hoppas att allt är bra med er annars, jag tänker ofta på er, för när jag går hem brukar jag ju se ljusen i Samuels rum på Vantvägen.

Bloggblad said...

Jag är mycket gråtmild när jag hör vacker sång - men det ska vara rent... inte bara gulligt. När min dotter sjöng i en flickkör av superklass, hände det ofta att jag började gråta redan vid andra takten...

Förra fredagen, när jag var trött efter extra lång jobbdag, kom jag in i mataffären just när luciatåget hade kommit igång. Supervacker stämsång... jag kände hur tårarna trillade där vid fruktdisken... medan axlarna sjönk ner och andningen återvände.

Hoppas det gick riktigt bra för Samuel.

Amber said...

Londongirl: Konserten gick mycket bra - stora näsduken blev våt redan innan luciatåget kommit in på scenen. Att höra dessa rena, klara röster...

Typiskt ungar att inte se solon som något speciellt och att de snabbt lär sig att vi mammor behöver värnas från vår egen oro. Det finns en ömsinthet i det.

Känner igen stolt och rörd!!

Amber said...

Anna: Ska se om vi orkar ta oss iväg på måndag - det är vår första gemensamma lediga kväll på länge. Inga konserter alls!

Låter så skönt att se ljusen i någons fönster när man går förbi - det ser tryggt och lugnande ut.

Bloggblad: Jag håller alldeles med dig, det räcker inte med gulligt - det ska helst inte vara gulligt alls för min del. Rent och klart, med en melodi som tilltalar ska det vara.

Förstår att du grät när din dotter var med och sjöng och det dessutom var kvalitet på sången. Då går det inte att värja sig!

Vid fruktdisken - hmm. Ja, det är inte lätt att hålla sig, men som du säger - det har en positiv inverkan på andningen. Om inte annat. :-)