Grått nu igen!
Suck. Ibland kommer det ialla fall upp en rad där jag kan byta färg och storlek på fonten. Inte nu. Då blir det grått. Verkar som om det blir så här på min hemdator och litet färggladare möjligheter på jobbet. Vad skulle Freud säga om det, månntro?

Det märktes att jag verkligen var stressad i onsdags eftermiddag när jag skrev - hade publicerat samma text tre gånger! Det var för att den inte kom upp när jag kollade direkt efter publiceringen.

Konferensen på finlandsbåten Birka Fantastisk-som-fan, eller vad den nu hette, blev rätt bra. Vi diskuterade vissa avtal och lärarnas arbetstid. Engagerat och ognälligt.
Onsdag kväll blev det vin och ett par drinkar, långa diskussioner om allt möjligt med Per, som hade svarta italienska kläder och dubbel guldkedja, men var rätt gullig ändå. Vid midnatt gick vi upp till diskoteket och dansade där till fram emot två, då jag insåg att morgondagen skulle bli hemsk om jag inte kom i säng snarast. Jag älskar att dansa! Hårdrock är roligast att dansa till.

Min rumskamrat, rumänskan Monika med bestämda åsikter, snarkade hela natten. Jag vaknade ett par gånger trots öronpropparna. Antingen har jag otur när jag hamnar i tvåbäddsrum på konferenser, eller så snarkar väldigt många fler kvinnor än man tror...

I kväll har jag varit på kostrådgivning en timme, dödstrött och frusen. Skjutsade hem Anne, min kollega, som bor i Finntorp. På väg därifrån körde jag längs en smal gata som var kantad med tysta parkerade bilar. Framför mig på den svarta asfalten virvlade bruna, torra eklöv och jag tänkte på hur glåmigt livet tedde sig på väg mellan Finntorp och Ica Maxi i Skvaltan, en torsdag kväll i november klockan halv nio på kvällen. Jag ensam i en bil med rockmusiken dånande ur högtalarna. Jimi Hendrix och Metallica på Stockholms rockradio.
Fast Ica Maxi var snäppet glåmigare. Skulle lämna tillbaka ett par gympadojor jag köpt till min son. Han hade ju redan. Tänk att man måste hålla på med sånt. Ja, och så köpa presenter till badkalaset sonen ska på i morgon. Två klasskompisar har badkalas på Näckenbadet, vilket innebär att ungarna badar en timme och käkar korv och popcorn och annat krafs i cafeterian efteråt.
Vojvoj, vad jag är trött. Tänk om någon kunde hålla om mig litet nu, någon med varma händer och len röst. Mmmm.
Nix, jag får läsa litet ur "The Curious Incident of the Dog in the Night-time" i stället. Den verkar rätt vettlös.