Stressutfall
Uuu, vad jag känner adrenalinet virvla igenom kroppen. Allt ska förberedas och kopieras och nedskrivas till vikarien, så det inte blir kaos i morgon. Ja, jag har ju otroligt snälla elever, så att SÅ farligt kan det ju inte bli.
Har tänkt mycket på vad meningen med denna blogg egentligen är. Det är som att ropa rätt ut i rymden, känns det som. Och ska jag nu skriva vill jag att någon läser och kanske kommenterar, som space babe har gjort. Nä, jag kan inte göra en länk - än. Hinner inte lära mig nu heller. Och du min kära, hmm, vad det nu blir, space babe i alla fall, får gärna lägga min blogg som länk. Får jag göra det med din när jag väl lär mig?
Ha, metabloggeri! Jag älskar meta - nä, inte att meta.
Förresten får jag inte upp någon titelrad på mina posts, så jag gör en egen nu. Tänker låta färgen visa dags- eller timformen, mellan grått och rött, då...
Nu blir det finlandsbåten och folkligheten. Wosh!