Thursday, December 21, 2006

Jul. Jaså.

Klockan är 21.40. Jag äter en smörgås med gravad lax och sorken två med ägg och kaviar och en kopp varm choklad till det. Jullov!!!!

Samuel och jag har varit på skinkparty, eller som Samuel uttryckte det "skinkskiva". Eftersom jag inte reagerade förklarade han "du vet, som kräftskiva". Jaha. Jag trött, reagerade fortfarande inte. När han överdrev - "skink - skiiva" - fattade jag.

Härom morgonen sjöng han på en av sångerna de lärt sig i skolan "Jullov, jullov, av med läxorna, jullov, jullov...", tvärstannade mitt i sjungandet och sa med undrande röst:
"Men mammmmmaaa, varför finns det sånger om jullov, men ingen sång om mammaledighet?" Tja, inget svar hade jag. Men en extra kram för en sådan vidsynthet.

I morse var jag, för femte gången i kyrkan denna vecka. Samuel hade avslutning. Då kände jag, att inte en julsång till, inte ett tindrande barnaöga till, då ramlar jag omkull och reser mig inte på ett bra tag. Och SÅ djävla gulliga är de väl inte! Inte när de är fler än en åt gången i alla fall. Ungarna alltså.

Sedan skulle vi gå och se NK:s julskyltning och efteråt ta en god bakelse där på caféet, som vi gjorde förra året. Fast först skulle jag tillbaka till skolan och lasta ur alla stearinljus och herdekläder och Mariakläder och herdestavar (en bara) och skyltar med klassbeteckningar på (måste sättas upp på bänkarna annars tar föräldrar och anhöriga platserna längst fram, så barnen får sitt längst bak i kyrkan på sin egen avslutning - gissa varför ungar är som de är och gissa om jag är himmmmla trött på allt och alla...) och änglavingar. Efter det kroknade jag totalt. Jag erbjöd en kopp varm choklad och en bakelse på Kringelgården, som ligger två kvarter bort från vår bostad. Samuel protesterade lamt, så det får bli julskyltning när det (kanske) är mindre folk på stan.

Ja, nu sitter vi här i nattskjortor och myser, en spinnande liten Momo Katt i mitt knä, Samuel tittar på ett tecknat skrikprogram (isch) på Cartoon Network (isch igen) och vi (läs "jag") börjar luta mot sängen.

I morgon är det slutsteget på den minimala julstädningen. Det tar nog en kvart. Hihi!

2 comments:

Lena said...

Du har en klarsynt son.

Jag ler när jag läser om dina kyrkobesök...det är mysigt, men ett brukar räcka.

Amber said...

Jo, han är klarsynt - så det räcker och blir över ibland. :-)