Saturday, July 03, 2010

Växling mellan terrorbalans och vila


Terrorbalans - det går långsamt framåt. Men har man någon gemensam att spana på så får det gå. De har ju bara haft två veckor på sig.

Men nu är det sträcka sig litet på mattan som maximal rörelse som gäller. Inget blir det ätet heller, bara dricka litet går an. Och kanske, liggande, leka med skrigedyret (skrikdjur på danska - sådant där som piper när man klämmer).

Sokka skäller ut alla som hastigt kommer på, eller som är katter, hundar eller ser konstiga ut (skumma buskar i halvmörkret
t ex).

5 comments:

Elisabet said...

Här råder minsann också någon slags terrorbalans.

Eller: terror - utan balans -.

sigge nilsson sitter under plommonträdet och svalkar sig, när schäfern Axxie kommer rusande på besök. Då rusar sigge nilsson fram mot Axxie som skriiiiker högt av skräck och springer hem i våldsam fart .-)

Lille sigge!
Inte visste vi att han var så modig!

Amber said...

Elisabet: Haha! Grymt.

Vår katt springer all världens väg när Sokka, som fortfarande är två kilo lättare än Samir, rusar på skällande som en galning. Underligt!

Eleonora said...

Har minsann haft förmånen att få hälsa på och krama om gullisen Sokka. Hur söt får man vara?

Jo´ru till tantgänget har man hamnat och vi har faktiskt ganska trevligt där vi sitter och bubblar. Alla tillhör ju Seniorklubben, så vi börjar känna varandra rätt bra nu. Bra för grannsämjan! Du är välkommen när du känner för det - man MÅSTE inte vara tant!!

Konfirmationen var fantastisk!! Ska försöka få in ett inlägg, så kan du läsa senare.

Ha det gott i värmen.
PS Får man se nya badrummet, hur golvet blev osv.?

Kram i värmed

carulmare said...

Ingen tid för melankoli här inte, i terrorbalansens tid! Hoppas att de slutar uppföra sig som hund och katt(!) och blir vänner, vad det lider. Lite ovanligt att katten springer sin väg, äldre katter brukar nog kunna sätta sig i respekt hos små hundnykomlingar...

Amber said...

Eleonora: Jodå, du ska få se mitt nya badrum! Det är så fint.

Carulmare: Det lugnar sig väl så småningom. Samir är en väldigt snäll katt, men här om dagen väste han och viftade med klorna ett par gånger, så nu är Sokka väldigt försiktig. Som sig bör, med en något äldre herre att vörda. :-)