Onsdagskompott.
Det går med en himla fart!
Vaddå? Allt. Jag vet att många säger så, jag sällar mig till dem.
Eftersom jag sitter i en facklig styrelse måste jag gå konferenser och kurser in absurdum. Ibland är det verkligen bra, men alltför ofta ger det inget resultat, vare sig kunskapsmässigt eller i skeendet utanför styrelserummet. Så ser det väl ut i resten av samhället också - mycket babbel och inte så mycket utkomst rent praktiskt.
Ikväll blir jag tvungen att åka finlandsbåt och konferera - arbetsmiljö. Nå, det är viktigt, tycker jag, att stå på sig mot all nedmontering av de s.k arbetstagarnas villkor. Jag har alltid tyckt att arbetstagare är chefer och företag - de tar vårt arbete och vi ger dem vårt. Alltså är vi arbetsgivare. Det är ju inte en ny idé, men ändå.

Jag har en elev som hade uppfattat att Goda Hoppsudden hette Groda Hoppsudden. Haha, vad vi skrattade. Och en elev som blev litet stressad när han, på engelska, skulle förklara vad höst är för något. "It´s when the trees fall from the leaves." Av detta gjorde jag snabbt en hel enmansfilm (enkvinns-) framme vid katedern. "Timber! It´s autumn!!" skrek jag och låtsades rusa runt för att undkomma all träd som faller om hösten. Sen hade vi, på engelska, en lång diskussion om vad dessa höstar skulle medföra när det gällde svampplockning, orientering och annat. Det blev en otroligt rolig och flamsig lektion!
Nu blir det stressigt med att köra Samuels fiol till Martin innan jag slänger mig hem för att snabbpacka helt oplanerat och så hem med bilen och så... Suck. Jag visste inte i morse att jag skulle iväg i kväll. Ehh, jag är visst litet vimsig.