Tuesday, December 27, 2005

Drömmar och listor

Körde mot centrala Nacka vid halvtretiden, förbi stockholmsskylten (det ska väl vara liten bokstav, skylt är ju inget namn). Den har varit täckt med snö ett par dagar nu, men jag vet ju vad där står. Trodde jag, ja! Någon hade med sitt finger skrivit i snön, som täcker skylten, P A R I S med spretiga bokstäver och så ritat en pil mot Stockholm. Oj, vad jag blev glad! Paris. Vilken drömmare! Jag skrattade högt och sa upprepade gånger för mig själv i bilen "Nä-ä! Nä-ä!" och så skrattade jag ännu mer. I flera kilometer varade mitt leende - njae, inte munnen flera kilometer. Jag ler nu med. Vet inte varför det väcker sådan lycka i mig. Jag gillar egentligen inte drömmare. Tror jag i alla fall. Man ska vara realistisk. Tror jag i alla fall.

Raka motsatsen till drömmare är listmänniskor. Sådana som skriver listor på vad de ska handla, vad de ska laga för mat och i vilken ordning till festen, vilka som ska med på festen, vad som ska med på skidresan eller badresan, som gör en lista på vad som ska göras i helgen och sedan numrerar i praktiskhetsordning (jag vet att ordet inte finns - jo, nu gör det det) och som gör en lista på vilka listor som ska betas av i vilken ordning. Och som sedan sparar många av listorna för att kunna se att något blev gjort - det kan man nämligen se på de ordentliga avbockningarna i kanten. Fnissa månde man, men jag lutar åt det hållet. Så långt att jag nästan faller omkull.

Det är praktiskt med listor, jag är en mycket praktisk människa för det mesta. Men inte blir det mycket drömma av. Inget Paris på stockholmsskylten, inte.

Nu hör jag grannens lilla tremånaders Elvis pipa utanför mitt sovrumsfönster. Inget namn jag skulle ge mitt barn. Men de skriver säkert inte listor heller. De är ju så unga, hihi. Djeflars vad han vrålar i trappuppgången. Märker väl att det ekar.

Inte alltför sällan (onödigt trassligt uttryck, men för mig tilltalande) läser man i skönlitterära texter "...tänkte han för sig själv". Jag blir alltid lika irriterad! Vem ska man annars tänka för. "...tänkte hon för sin katt", ja, eller sin man eller sitt kaffe. Aaaah.

2 comments:

Space babe said...

Vad härligt med en sån skylt! Men du, man kan faktiskt gilla listor OCH vara en drömmare. Själv är jag expert på att frångå mina inköpslistor. Men de är bra för att kunna försörja kylskåpet med livets nödtorft. Det var därför maken hatade att handla mat, för att jag alltid klagade när han kom hem: Har du BARA köpt det som stod på listan?!

AMber said...

Haha! Det gäller att ha lista för det tråkiga och resten gör man som man vill med.