Sunday, August 27, 2006

Extra levande kväll

Märkligt att man känner sig så levande när man har barn hos sig. Gårdagkvällen ägnade jag åt två åttaåringar, bl a ville de till Tippen, vårt centrums gamla namn som vi vägrar byta ut mot trista Saltsjöbadens centrum, för att handla popcorn, mikrovarianten med smörsmak. Jag hade druckit ett glas vin, så någon bilfärd blev det inte. Killarna argumenterade samlat. Jag skulle cykla, Samuel skulle ta sin kickboard och Emil skulle åka inlines och allt skulle bli jättebra! Suck. Hur skulle han orka med inlines hela vägen dit och tillbaka? Argument, argument. Okej - jag tog Emils sandaler på pakethållaren, för säkerhets skull, och så gav vi oss av i lugn och ro, samtalande om allt möjligt.

Det blev en trevlig stund med två pladdrande och mycket glada gossar. Inte ett gnäll så långt örat nådde. De fick varsin glass, efter nödvändiga inköp, och så trasslade vi oss hemåt i den svalnande kvällen.

Hemma ville de ha Samuels lilla tält på balkongen, alla trädgårdsmöblernas dynor att bädda med, läsa en speltidning och spela Gameboy, vara nakna och mysa med popcorn och godis medan de läste/spelade. Där låg de och hade det bra tills det blev för kallt och de fick komma in.

Egentligen skulle de bada eftersom de brottats på en lerig gräsmatta och var jättelortiga på armbågar, knän och fötter, men det struntade vi i när det väl var läggdags; Emil på madrass - vi bar över hans egen, han bor vägg i vägg med oss - på golvet bredvid Samuels säng. Småpratande avslutade de kvällen.

Lägg märke till de coola killarnas gosedjur...


Nu sitter de i soffan och tittar på film, "Spiderman - the Venom Saga" med varsin ljummen croissant, efter att ha spelat Sims på datorn sedan klockan 7.00 (!).

Den som ändå vore 8 år. Emellanåt.

4 comments:

qi said...

Vilken mysig kväll! Lyckost dig som får tillfälle att umgås med åttaåringar, bara att få lyssna på deras argumenteringar måste ge en massa glädje.

Amber said...

Ja, det är fantastiskt inspirerande! Och ibland förfärligt irriterande. :-)

Elisabet. said...

...-)

Så glad man blir.
Och tänk, jag som ska få en 9-åring som reskamrat och se Kreta genom hennes blå ögon.

Amber said...

elisabet: Du kommer att få en ljuvlig resa, var så säker - med det sällskapet!