Det blev Tate Modern i staellet. Bestaemde mig foer att goera naagot som var viktigt foer mig. Somliga soener blev jaettehungriga (!!) efter ungefaer 4 minuter och dessutom blev samma somliga vaeldigt troetta!
Ner till restaurangen daer vi aat gott - Samuel faersk cod (han aelskar fisk) och sticky toffee pudding till efterraett. Sjaelv aat jag lax med sallad, drack ett gott glas vitt vin till och en hygglig sorbet till efterraett - svaart att aeta i England om man inte taal mjoel, ris, potatis eller saerskilt mycket mjoelk.
En kort sejour i konstsalarna och sedan tog vi en promenad oever Millenium Bridge, kastade sten/macka i Themsen, tittade paa St Pauls Cathedral, fraan utsidan och begav oss "hem" i en smockfull tunnelbana.
Kvaellen slutade i sorg - Samuel hade koept ett specialmynt med Brian May, gitarristen i Queen, efter We Will Rock You-musikalen. Den var totalt borta! Foermodligen hade den fallit ur plaanboken, i fickan, och naer han dragit upp hoerlurarna till sitt DSi har den fallit ur... Vi gick ner till Dominion Theatre, men foerestaellningen var slut och allt var staengt. En mycket ledsen Samuel somnade saa smaningom mysande, trots allt, under sitt taecke.
Strax ska vi gaa och se om vi kan faa koepa ett nytt mynt. Och sedan blir det promenad i solskenet och lunch i Soho innan vi beger oss till flygplatsen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
8 comments:
Härligt att få vara följa er en bit längs vägen.
Jag stod och såg på, så där lite vid sidan om, när ni kastade stenarna i vattnet.
Vilka underbara upplevelser ni delar - just nu och för framtiden!!
Hoppas att nytt mynt kan införskaffas.
Synd att du missar Suzanne Brögger i dag kl 18 på Kulturhuset. Hon samtalar med Stefan Ingvarsson om bla liv och verk, feminism och framtid.
Men välkomna hem till ett något småtrist gråväder.
Elisabet: Det är så annorlunda att resa med barn - jag såg, från Millenium Bridge hur både vuxna och bar, stod nere på flodbädden och kastade sten i vattnet. Tog en bild och tänkte att människor är så lika världen över.
Tänkte inte att vi skulle göra det, märkligt nog. Men Samuel ville gärna, så... Och då blir man så mycket mer tillhörig världen, om du förstår vad jag menar? Jag känner så i alla fall.
Eleonora: Aaah, är Susanne Brögger i stan?! Sak kolla tidningen. Är det idag, lördag, så är jag ju hemma! Men det är säkert smockfullt av folk.
Ooooh. Inte har jag haft många idoler i mitt liv, men Susanne Brögger är verkligen en av de stora för mig - har varit sedan 70-talen då jag var med i Grupp 8.
Jo, det är verkligen inte samma väder som i London. Men tack för välkomnandet!
Jo, hoppas ni hittade ett nytt mynt! Queen är viktiga saker.
Anna: Ja, till slut ordnade det sig, puh! Ja, Queen är verkligen viktiga saker, det står klart för mig nu.
Jag hade kunnat tänka mig att se We will rock you när "vår" Peter var stjärna i den... Men jag ska se honom live i Norrköping på lördag...
Bloggblad: Du menar Jöback? Ja, det hade varit mums!
Post a Comment