Thursday, August 03, 2006

Tröst mot kanonpryderiet

Tröstade mig nyss med Bobby Brown, Frank Zappas låt - kanon eller inte? Obs! Inget för pryda och slokörade! Själv blev jag glad - O God, I´m the American dream...I´m a handsome son of a bitch".

I en högstadieskola, där jag skulle besöka ett antal lektioner, kom jag in mitt under en musiklektion där läraren just satt på den låten. Det var för sent att stänga av utan att det blev konstigt och den stackars läraren såg otroligt generad ut. Min medobservatör fattade ingenting, han hade aldrig hört låten och var inte van att lyssna på texter som inte var operatexter, så han förstod vare sig min reaktion, jag log nöjt, eller lärarens.

4 comments:

Fluffgubben said...

Att folk inte lyssnar på texterna gör just denna låt så kul.
När den spelas där folk både dansar och dricker så kan man se damer i femtiårsåldern stå och bröla med om tower of power och golden shower.
DET är stor humor!

Amber said...

Håller helt med! Fast om man tänker efter, JAG är ju en dam i femtioårsåldern - ja, dam var väl att ta i... Men jag kan se ut som en dam när jag behöver - utanpå iaf. :-)

Anonymous said...

Amber, jag kommer aldrig att glömma när jag såg Frank Zappa efter just den plattan, har spelade i Malmö Folkets Park, nästan komiskt provinsiellt och de där två killarna från The Turtles var med, han sjöng den och "it hurts when I pee" (minns inte låtens namn) - det var under Zappas sena men ack så ljuvliga år. Han var stor. När jag gick på högstadiet i Malmö i slutet av 60-talet kom We are only in it for the money och vi ansågs helknäppa bland alla som lyssna på The Monkeys och The Lollipops. Det känns dom en tröst idag att man valde Zappa. Tack för den vackra påminnelsen.

Amber said...

thomas: Don´t mention it. :-)