Honungs- och barnmorgon

Honung sitter och tittar på när vi äter frukost. Lägg märke till kastanjerna som alltid tornar upp sig på fönsterbrädet om höstarna. De blir alltfler, allteftersom hösten häller kastanjer på vår gata. Den ena är vackrare än den andra, fyllig, rund och har samma färg som mina ögon. Lena att hålla i handen. Sköna att ha i fickan som lyckokastanjer, som fransmännen brukar göra, svåra att kasta framåt sommaren när de är torra och dammiga.

Tänkte läsa tidningen i sängen i lugn och ro i morse. Plötsligt hade jag tre ungar, Samuel, hans kompis Emil med lillasyster Cornelia, och en katt i sängen. Alla skulle prata och berätta och klappa katt.

Tja, sedan ville alla ha frukostchiabatta, så jag sprang över till den lilla kiosken nere på hörnet och köpte varma bröd. Tugg, smask, babbel, smul, så var ungarna klara med frukosten och ville klä ut sig. Håhå-jaja.

Där satt jag och försökte läsa morgontidningen vid bordet och blev avbruten hela tiden för att kommentera alla olika outfits som kombinerats ur Samuels utklädningslåda. Lätt irriterad över att inte få läsa i lugn och ro, tänkte jag på alla ensamma människor, och på att om tio år skulle jag kanske längta efter det här livet, som med Samuels och hans kompisars hjälp virlvlar förbi med ett wooosh!! Då släppte irritationen. Tidningar kan man läsa när inte ungarna är i närheten. Eller när de spelar dataspel eller Gameboy. Snart har de inte tid med mig - bäst att ta vara på tiden.

Nu blir det pannkaka till lunch och sedan ska vi tillsammans åka ut i det gråstilla höstvädret; Samuel på sparkcykel, Emil på inlines och jag på cykel.

Livet virvlar som höstlöv - friskt, färgstarkt och till en viss gräns oförutsägbart!