Wednesday, September 13, 2006

Trött höstmorgon

Efter 2 1/2 timmars sömn, sjuk unge resten av natten - han hade huvudvärk, frossa, hög feber, yrade och kräktes, stackarn - känner jag mig närmast hög.

Solen skiner på krispigt blå himmel och änglatrumpeten doftar tvål ur sina 13 klockor. Det är nästan alldeles tyst här inne, datorns fläkt pyser litet lugnande. Sonens väsande andetag hörs ibland när han liksom suckar till i febersömnen. Utifrån hörs bilarna på Stockholmsvägen och just nu klingar det vid järnvägsövergången - Saltsjöbanans tåg ska snart rassla förbi.

Jag vill inte förlora dessa vackra förmiddagstimmar, de vackraste nu på hösten. Ja, möjligen är riktigt sen hösteftermiddag ännu vackrare med sitt gyllene ljus på husväggar och trädkronor.

Får nog lov att förlora dessa morgontimmar idag...

Krassen blommar med knallfärgade explosioner!

3 comments:

qi said...

Krassen, med sin intensiva färg, är min älsklingsblomma! Jag har också några stycken här som jag njuter av. Och doften!

Amber said...

Tyvärr fick jag två märkliga plantor i år - köpte för första gången... Ingen av dem doftar. Urtrist. Jag älskar också den milt kryddsöta doften av krasse.

Det är ett härligt sätt att dra ut på sensommaren, att morgnar och kvällar dofta på krasseblommorna.

Anonymous said...

Min krasse utanför mitt köksfönster har snart blommat ihjäl sig.
Den jag har saatt i olika krukor på trappen blommar snällt, färggrant, intensivt och de doftar så gott. Och jag tar hela tiden kort på dem....