Friday, September 15, 2006

Mina ganska vanliga fingrar

Av någon anledning har jag fått s k gröna fingrar. Det spelar nästan ingen roll vad jag odlar i växtväg, det växer så det knakar och blommorna fullkomligt sprutar ur plantorna. På den tiden jag hade kolonilott frösådde jag morötter på en jord som alla odlare i närheten, många med fantastiska lotter och enorm odlarerfarenhet, sa var fullständigt bortkastad att försöka få fram morötter ur.

Som vanligt brydde jag mig inte ett smack om vad folk sa när jag väl hade bestämt mig - jag vårdade de små plantorna ömt och rensade och gallrade efter konstens alla, och mina egna få, regler.

På hösten plockade jag ur orden de mest ljuvliga, söta höstmorötter man kan tänka sig. Ofta åkte jag ut och åt en eller två morötter där ute i den klara höstluften, direkt tagna ur lerjorden. Ibland i dimma eller regn, bara för att... Och just då, bara just då, behövde jag ingenting annat i världen!

Samma höst tog jag upp mitt livs första egna potatisar. Det låter säkert underligt, men när jag fick upp de första potatisarna grät jag. Det var som hade jag funnit guld. Jag hade petat ner några halvskrynkliga grå klumpar i jorden och nu, knappt ett par månader senare fick jag upp hink efter hink med stora, svala alldeles fylliga potatisar. Otroligt!

Inte vet jag var jag fått förmågan ifrån, men den bereder mig sån enorm och enkel lycka. Med hjälp av nästan ingenting, kan jag få fram det mest fantastiska levande. Så okomplicerat.

Lyxhotell - bah! Jag har bott på lyxhotell, och visst, det är trevligt, men i jämförelse med det som händer i mig när odlandet ger frukt (!) är det - ja, trevligt.

4 comments:

Qi said...

Åh, vad jag blev inspirerad av ditt inlägg! Jag vill också stå i höstdiset och äta nyupptagna söta morötter. Och ta upp hink efter hink med jordiga potatisar!

Det är försent för att ordna det i år men nästa år, då...

Jag gillar din blogg. Mycket!

AMber said...

Oj, vad glad jag blir! Både över att inspirera och över att du tycker om min blogg! Kram!

Inkan said...

Amber - du vet väl att den som har en bokhylla och en trädgård - är välsignad!
Jag tror att du är det :)

En del människor har gröna fingrar - jag har halvgröna - när det gäller mina krukväxter -jag har en porslinsblomma som har blommat sedan april och fortsätter.
Det var likadant förra året - då blommade den in i oktober -sedan gick den i vila.
Så har jag min vitlöksodling på Kolskär...fast den blir jag av med nu i vinter -eftersom min syster ska sälja egendomen.
Det är deras trädgårdsland jag utnyttjat och glatt med färsk vitlök i många år.

Funderar på att testa vitlök i kruka?

Elisabet said...

Just så, som qi, kände jag.

Man blev alldeles varm inuti.

Och jag minns glädjen när jag bodde på landet .. inte över grönsaker .. men över alla kryddväxter och stockrosorna och allt anant som jag hade planterat och så snällt kom upp.