...sa sonen efter att ha förklarat att "farmor tvingar mig att läsa en bön när hon tar hand om mig på kvällarna"! Enligt sonen funkar det inte utan amen. Nehej-nä...
Samma bön som jag är fostrad att läsa på kvällen har farmor lärt min son:
Gud som haver barnen kär
Se till mig som liten är
Vart jag mig i världen vänder
Står min lycka i Guds händer
Lyckan kommer, lyckan går
Du förbliver fader vår
Amen
Vet inte riktigt vad jag tycker om det - kan förmodligen inte skada i alla fall... Sonen har frågat om jag är kristen och jag har svarat nej. "Jag är kristen i bland - när jag måste!" var hans svar på samma fråga.
Haha, dagens barn! Själv kunde jag inte somna om jag glömt att läsa bönen innan jag skulle sova.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Den är jag uppvuxen med också, men inte slutraden .., den var så här .. "Lyckan kommer, lyckan går, den Gud älskar lyckan får".
Din version är bra mycket trevligare.
Och inte tror jag att det skadar, tvärtom.
Det är väl bra med lite variation ...., mina barnbarn bara GAPADE när jag en gång bad afton bön med dem.
Nu har jag nästan glömt hur man gör .. men akta dig om jag blir svårt sjuk eller mina barn, då lovar jag att jag snabbt kommer ihåg det.
Ögontjänare, det är vad jag är.
Till Vår Herre.
elisabet: Nämen, så slutade min med! Det hade jag glömt - hade glömt det mesta och slog upp den i en gammal psalmbok, därav den versionen.
Håller med dig om att psalmboksvarianten är trevligare. Tänk att vara olycklig och sedan ovanpå detta veta att Gud inte älskar en då man som mest skulle behöva det... Fast hela resonemanget är ju akademiskt ändå. :-)
Elisabet och Amber: Apropå det där med "den Gud älskar lyckan får". Det är inte den Gud som älskar som får lyckan, det är den som älskar Gud som får lyckan!
Älska Gud = lycka. Det är väl lite bättre, i alla fall?
(Jag är förresten inte ens döpt.)
Post a Comment