Samuel vill att jag skriver det han nyss läste högt för mig ur "Loranga, Loranga" av Barbro Lindgren:
"Till slut måste de be Dartanjang om hjälp, och då visade det sig att den rackarn kom ihåg hur man läste! Fast han hoppade lite hur som helst i raderna till att börja med: 'KALLE ANKA KNATE OCH FNATE MUSSER PIGG OCH UPPFINNARJOCKE' läste han, och: "KOFÅGELFÅNGARE FARBROR JOAKIM MANDOM MOD OCH MORSKE MÄN MUSSER PIGG SOVER VAR SOM HELST OM DET KNIPER.'
Sen gjorde han en liten paus och hämtade andan, innan han dundrade vidare;
'PIPPI DIREKT VINNARNA I GRÖNGÖLINGSTÄVLINGEN PRESENTERAS AV DEN LILLE VATTENSPRUTAREN.'
'Vad då för vattensprutare?' fräste Gustav. Han hade inte förstått ett enda ord av alltsammans.
Det hade inte de andra heller om man ska vara petnoga, men de ville gärna höra fortsättningen i alla fall.
Och Dartanjang pep vidare: 'MEN VAD SKÅDAR MITT NORRA ÖGA! EN LITEN KISSEKATT! SPANA MUSSE! HJÄLP! KLONK DET ÄR INGEN KISSEKATT DET ÄR EN SKALLERORM...'
'Stopp!' skrek Loranga, 'nu räcker det! Slå upp slutet i stället, men fort!'
Och Dartanjang måste fort bläddra fram den allra sista sidan.
'NÄR DOM KOM HEM BREDDE DOM VARSIN JÄTTEMACKA OCH SEN SOMNADE DOM SÖTT', läste Dartanjang och slog ihop tidningen med en smäll."
Samuel har noggrant dikterat texten för mig med alla citationstecken, punkter, frågetecken och utropstecken. Det enda han inte kunde namnet på var semikolon. Han lät som jag gör för mina elever ibland och nu ligger han i mitt knä och tjatar om att jag måste räkna upp ALLA tecken han sa...
Det är faktiskt MIN blogg - unge!
Det var Samuel som tjatade om svärtade ord här ovan också - nu blir det banne mig sängen! För honom!!
By the way, hoppas ni läst Barbro Lindgrens båda böcker om Loranga och Dartanjang - helt bisarra. Jag har läst dem många gånger i mitt liv. Jag blir alltid lika glad. Min exman läste dem också med glädje, och nu läser vår son dem för tredje gången.
Exmannen brukade ibland, helt omotiverat, utbrista "Musser Pigg sover var som helst om det kniper". Somliga i den här familjen sover inte - vare sig det kniper eller ej...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
7 comments:
Jag nämnde nå't om kommatecken,altså ,!
....-))
Av sådana blogginlägg blir ens hjärta varmt.
Så det så.
Dabe: Jodå, och jag ville göra som jag ville - som du vet. :-)
Inkan: Vad härligt att du med läst de sköna böckerna! Man får så härliga minnen!
Elisabet: Haha, "så det så" brukade jag också säga förut! Det är väl vi som kommer norrifrån och är litet tjurskalliga som låter så. ;-)
Jag blir f ö varm av massor av inlägg på din blogg med - och ofta tårögd.
amber: men jag vet precis varför jag tycker om den typen av inlägg: det är för att det är liksom som ..., ett blixtnedslag i livet .,. som om man om tittar på några minuter av tillvaron under ett glas i mikroskop.
Jag blir alltid lika glad.
Ibland säger någon av mina mailvänner när jag bara skriver ..."apropå inget, så strålar solen just nu", att så kan man ju inte göra.
Man borde väl heja och avsluta.
Men det tycker inte jag.
Jag ser det om ett hela tiden pågående samtal och exakt det som din son ville att du skulle göra, känner jag igen.
Han måtte vara en helt ljuvlig gosse och det beror förstås på att han har föräldrar som har fostrat honom eller skänkt honom goda gener.
Elisabet: Du är för gullig! Jo, jag har en ljuvlig son! Oerhört klarsynt och verbal. Och ömsint.
Jag håller med dig om att du visst kan göra nedslag rakt ner i den pågående verkligheten. Inget för- eller eftersnack behövs. Precis vad jag försöker lära mina elever -det blir mer levande så. Du skriver ju inte en rapport...
Kram!
*fnissar* Jag och min bästis var barnvakter åt tre små barn när vi var i yngre tonåren, och barnen ville att vi skulle läsa Loranga-böckerna när de skulle sova. Det var min och bästisens första kontakt med böckerna. Vi skrattade när vi läste... så vi fick turas om att läsa, den ena fick ta över när den andra skrattade för mycket... ;-) Barnen tittade allvarliga och förundrade på de konstiga barnvakterna... ;-)
Post a Comment